Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Den långa konflikten om Ojnareskogen ska få en lösning

Efter ett tio år långt drama väntas regeringen inom kort komma med ett beslut om kalkbrytning i Ojnareskogen på Gotland. Striden handlar om jobb, vatten och natur. Frågan är infekterad, positionerna låsta och skiljelinjen skär rakt genom samarbetspartierna S och MP.

Sommaren för tre år sedan blev Ojnareskogen en riksnyhet. Ockupationen av skogen för att hindra ett nytt kalkbrott fick sin dramatiska höjdpunkt när poliser som skeppats över från fastlandet inledde den största polisinsats som skett på Gotland.

Bilder på ockupanter som bars iväg av polisen så att maskiner skulle kunna avverka skogen kablades ut i media. Uppståndelsen var stor, efter några dagar avbröts ­avverkningen, då hade 15 hektar av skogen fällts.


Protester i Ojnareskogen 2012. Foto: Karl Melander/TT

Avverkningen stoppades men processen som har pågått i tio år är fortfarande inte avgjord. Den handlar om att företaget Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott i Ojnare­skogen. Brottet, vars officiella namn är Bunge Ducker 1:64, är 170 hektar stort och 25 meter djupt, ungefär två gånger så stort som Visby innerstad, eller fyra gånger så stort som Gamla stan i Stockholm.

Marken gränsar till två Natura 2000-områden. Flera myndigheter och organisationer, bland andra länsstyrelsen på Gotland, Naturvårdsverket, Artdatabanken och en rad miljöorganisationer är emot ett kalkbrott. De anser att det inte bara hotar en skyddsvärd natur, utan dessutom skulle innebära en risk för vattentillgången.

Nu ligger ärendet hos regeringen sedan länsstyrelsen i våras föreslog att Natura 2000-området ska utvidgas och även omfatta den planerade gruvtäkten. Många hoppades på ett besked lagom till Almedalsveckan, men det kom inte.

– Vi går och väntar på ett besked och det har vi gjort under lång tid. Det är en lång väntan, och det är plågsamt för många parter, säger Björn Jansson (S) regionstyrelsens ordförande.


Det första provbrottet i området är i dag fyllt med vatten. Foto: Beatrice Lundborg

Brottet ligger i tillrinningsområdet för Bästeträsk, Gotlands största sjö och vattentäkt för norra ön. Så sent som i juni invigdes ett nytt vattenverk i Fårösund som numera får sitt dricksvatten från sjön. Härifrån transporteras också vatten i tank­bilar till Fårö.

Nordkalk och Sveriges geologiska undersökning, SGU, hävdar att vattentillgången inte hotas. Andra, oberoende, experter höjer varningsflaggor. Naturvårdsverkets utredare säger att utredningarna är bristfälliga och att det finns stor risk för att brottet påverkar vattentillgången.

I en undersökning som Gotlands kommuns tekniska nämnd nyligen lät göra angående Bästeträsk står det att ”de föreslagna kalkbrotten kommer att innebära de största grundvattensänkningarna på Gotland och kommer att påverka de hydrologiska och geohydrologiska förhållandena.”

Förutom Nordkalks nya brott har ett annat kalkföretag, SMA Mineral AB, ansökt att få utöka sitt kalkbrott, Bunge Stucks, som ligger i närheten. Mellan de båda platserna ligger Ojnare myr.

– Myren ligger som i ett bäcken och rinner ut i Bästeträsk. Vattnet färdas i sprickorna i kalken och det är konstigt, enfaldigt, att de säger att myren inte ska påverkas, säger Kristina Bohman Söderdahl.

Tillsammans med sin man Olov Söderdahl var hon med när Föreningen bevara Ojnareskogen bildades 2005. Som miljöförening har de rätt att delta som part i processen.

– Folk här är oroliga för vattnet och vi vill att Bästeträsk är kvar som vattenreservoar för norra Gotland, säger Olov Söderdahl.

Debatten förs på insändarsidor, och i lokala medier har det den senaste tiden diskuterats om hur många jobb det egentligen handlar om, och att Nordkalk varnat regeringen för krav på höga skadestånd om de inte får tillstånd, vilket experter har tillbakavisat.

Frågan är infekterad. Bofasta kritiker som DN har varit i kontakt med vill inte bli intervjuade. Positionerna har varit låsta, men paret Söder­dahl tycker att fler nu börjar fundera på hur det ska gå med vattnet.

Bertil Ström, lantbrukare i Bunge sedan åtta generationer, var också med och startade föreningen. 2004 var hans brunn en av flera som sinade när kommunen provpumpade i området för att undersöka grundvattnet. Försöket avbröts eftersom påverkan var större än experterna hade räknat med.

– Det var en ögonöppnare, innan dess hade jag inte funderat så mycket på var vattnet kom ifrån. Jag förstår inte hur de kan komma på tanken att lägga brottet i ett tillrinningsområde. Naturlagarna rår ju inte ens Nordkalk på, och Bästeträsk ligger ju där det ligger, säger Bertil Ström.

Processen har tagit mycket kraft, och något större förtroende för rättsväsende och makthavare har han inte. Han är mycket kritisk till att den regel som kunde stoppa gruvtäkter som innebar en risk för sällsynta arter togs bort 2009.

– Man ändrade lagen för att Nordkalk skulle få tillstånd. Tidigare hade de fått avslag men stopplagen togs bort bara ett par veckor innan målet skulle upp igen och nu fick de tillstånd, säger Bertil Ström.

Vi gotlänningar har alltid haft det här ­problemet, vi är ­ytterst rädda om ­vattnet. Vattnet äventyras inte av kalkbrott.

IF Metalls ombudsman på Gotland, Mikael Nilsson, är inte orolig för vattentillgången:

– Vi gotlänningar har alltid haft det här problemet, vi är ytterst rädda om vattnet. Vattnet äventyras inte av kalkbrott, vi har brutit kalk sedan 1600-talet. Helt plötsligt nu på 2000-talet blir det domedagsprofetior, säger han.

De planer på avsaltning av Östersjövatten som finns tycker han är en bra lösning.

– Kan hela arabvärlden leva på avsaltat vatten så kan vi gotlänningar också göra det, säger Mikael Nilsson.

Det som oroar honom är jobben.

– Vi som bor och verkar här på Gotland, hur ska det gå för oss om vi inte har arbetstillfällen? Jag har en 18-åring, han får flytta till fastlandet för det finns inga jobb här, säger Mikael Nilsson.

Efter många turer i rättsväsendet beslutade Högsta domstolen 2013 att hela ärendet skulle tas om från början.

I våras skulle det upp i Mark- och miljööverdomstolen, men den förklarade ärendet vilande i väntan på regeringens beslut, dock längst till och med den 31 augusti.

– Det är klart att vi väntar på det här beskedet, det har stannat av vår tillståndsprocess. Men vi har stort förtroende för att regeringen ska se på alla aspekter, inte bara naturen. Kalken är viktig för industrin i Sverige, säger Eva Feldt, kommunikationschef på Nordkalk.


I Bertil Ströms lammhage, nära Ojnare­skogen, finns vatten­täkter som kan komma att dräneras om kalk­brottet blir verklighet. Foto: Beatrice Lundborg

 Ojnareskogen är en prövning för regeringssamarbetet. Miljöpartiet har tidigare drivit frågan om att rädda skogen, medan Socialdemokraterna värnar sysselsättningen. På Gotland delar S, MP och V på makten. Och skiljelinjen är tydlig.

– Vi har hela tiden drivit att vi vill ha nationalpark. Vattnet är viktigast och vår bedömning är att det blir extremt svårt att klara vattnet om man inte bevarar naturen. Dessutom har man hittar över 265 rödlistade arter i området, säger Isabel Enström (MP), medlem i regionstyrelsen.

Samarbetspartnern S är sedan tidigare, före senaste valet, överens med den borgerliga alliansen om prioriteringarna.

– Vi och MP har skilda uppfattningar här. Vi har tagit beslut att vatten är viktigast, sedan jobben och sist naturen. Kan vatten säkras med kalkbrottet så är det okej från vår sida, säger Björn Jansson (S).

Däremot är alla överens om att regeringen måste erbjuda ersättningsjobb.

När, eller om, ett besked kommer från regeringen är fortfarande oklart trots att det bara är tre veckor kvar till den sista augusti. När DN ringer miljö­departementet är svaret att ärendet bereds på regeringskansliet.

Foto i texten: Beatrice Lundborg

Fakta. Nya kalkbrott

• Nordkalk vill bryta kalk på Bunge Ducker 1:64. Brottet planeras bli 170 hektar stort och 25 meter djupt. Dessutom ska ett transportband för kalken anläggas. Det ska gå till Storugns i Kappelshamnsviken och beräknas bli cirka åtta kilometer långt.

• SMA Mineral vill utöka sin befintliga täkt Bunge Stucks med 40 hektar.

Källor: Länsstyrelsen Gotland, Mark och miljööverdomstolen och Naturvårdsverket.

Fakta. Natura 2000

Natura 2000 är ett EU-gemensamt nätverk av skyddade områden. Det ska garantera bevarandet av ­Europas natur och hejda utrotningen av arter och livsmiljöer.

Källor: Länsstyrelsen Gotland, Mark och miljööverdomstolen och Naturvårdsverket.

Fakta. Sjön Bästeträsk

 

  • Sjön är Gotlands största och har en areal på 665 hektar.
  • Största djup är fem meter.
  • Vattenvolymen är cirka 18 miljoner kubikmeter.

Källor: Länsstyrelsen Gotland, Mark och miljööverdomstolen och Naturvårdsverket.

Tidigare artiklar. Kalkbrytning i Ojnareskogen

• 31/7 2012: Miljöaktivister har slagit läger i de gotländska skogarna. Gotländska jobb står mot en hotad skog och risker för vattenförsörjningen på norra delen av ön.

31/8 2012: Trots protester mot den planerade kalkbrytningen fortsatte avverkningen i Ojnareskogen på norra Gotland på torsdagen. Beslutet om kalkbrott blir en fråga för EU.

DN:s samlade artiklar om striden om kalkbrottet på Gotland. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.