Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Den svenska beredskapen för terror är den sämsta på tjugo år

Svenska folkets skydd mot terrordåd och svåra, oväntade, händelser har under de senaste 20 åren blivit allt sämre.

Jag, och den regering jag leder, kommer att arbeta outtröttligt för att ni ska känna er trygga”, sade statsminister Stefan Löfven (S) på lördagen efter Parisdådet. Han lovade: ”Alla samhällen är sårbara, men Sverige ska ständigt arbeta för att minska vår sårbarhet, självständigt och i samarbete med andra.”

Ett problem är att Löfvens företrädare, både socialdemokrater och borgerliga, de senaste tjugo åren minskat möjligheterna att ge svenskarna trygghet.

1. I Sverige är en gång ingen gång.

Sverige har undgått krig i 200 år vilket är glädjande. Men det skapar också en känsla av att stå utanför omvärlden och av att inget ont kan drabba oss. ”Det händer inte här”. När det oväntade ändå inträffar, ses detta närmast som ett undantag. En gång är ingen gång. Det gäller även för säkerhetsfrågor och terrorism – också i Stockholms centrum.

Mordet på statsminister Olof Palme 1986 skedde när han gick på Sveavägen utan Säpos livvakter. Ändå hade utrikesminister Anna Lindh inte något personskydd när hon 2003 handlade på varuhuset NK. En åtföljande livvakt hade kunnat stoppa de dödande huggen.

Efter Islamiska statens, IS, terrordåd i Paris på fredagskvällen ställs frågan i medierna ”Kan IS också slå till i Sverige?”. Det är som om Taimour Abdulwahab aldrig existerat. Han var den terrorist som försökte spränga en bil på Olof Palmes gata mitt i julruschen den 11 december 2010 och som omkom när en av hans bomber detonerade av misstag nära Drottninggatan.

Säpo har gett bilden av att Abdulwahab agerade ensam. Mot detta talar en avancerad bombkonstruktion, tecken på medhjälpare samt utländsk finansiering. Enligt Abdulwahabs efterlämnade meddelande var han utsänd av IS: ”Nu har islamiska staten uppfyllt vad de har lovat. Vi finns här i Europa och i Sverige, vi är en verklighet, inget påhitt....Våra aktioner kommer att prata för sig själva”.

Islamiska staten har alltså redan slagit till i Sverige. Lyckligtvis har hotet om fler dåd här inte satts i verket. I Paris slog IS inom loppet av 23 minuter till på sex platser, dödade minst 129 personer och skadade 300, varav 80 allvarligt. Var finns den svenska planeringen om något liknande skulle hända här?

Ett problem är att Löfvens företrädare, både socialdemokrater och borgerliga, de senaste tjugo åren minskat möjligheterna att ge svenskarna trygghet.

2. Sämre skydd utan totalförsvar

Det är uppenbart att Sverige just nu utsätts för svåra påfrestningar. Polisen är hårt ansträngd av tre nya akuta uppgifter: gränskontroll av flyktingar, bevakning mot mordbrännare vid flyktingförläggningar samt höjd vaksamhet mot terrorism.

Redan innan terrordåden i Paris förklarade Rikspolisstyrelsen i torsdags att man skulle tvingas lägga annat åt sidan, som brottsutredningar och underrättelseinhämtning. Uppenbarligen klarar inte polisen av svåra påfrestningar på samhället. Det skulle behövas en reservpolis.

Det märkliga är att Sverige har haft en sådan reservpolis, beredskapspolisen. Det var en del av kalla krigets totalförsvar. Men i och med att ”den eviga freden” på 1990-talet ansågs ha infunnit sig försvann viktiga funktioner.

– Det militära försvaret skars ned vilket debatterades mycket. Men det stora civilförsvaret försvann i det tysta, utan några pengar och utan någon organisation som ersatte det, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet.

En liten del av reservpolisen fick dock ligga kvar under Säpos försvarsenhet. Reservpoliserna fungerade bra och bevakade byggnader efter terrordåden 11 september 2001 samt undsatte medborgare vid stormen Gudrun 2005. Reservpoliserna var tidigare värnpliktiga som efter kort extrautbildning hade polismans befogenhet och leddes av vanliga poliser.

Men beredskapspolisen var illa sedd av Rikspolisstyrelsen och Polisförbundet trots att den inte kostade dem något (den betalades via försvarsdepartementet). 2012 lades reservpolisen ner av Rikspolisstyrelsen och regeringen Reinfeldt. Reservpolisernas automatkarbiner (som kunde användas mot sabotörer och terrorister) förstördes.

Men krigsutbrottet Ryssland-Ukraina 2014 har blivit en väckarklocka: Sverige kan åter hotas av krig. I riksdagens försvarsbeslut från i juni sägs att Sverige ska införa ett totalförsvar. Pengar saknas visserligen, men på måndag ska Beredskapspolisföreningen träffa medarbetare till inrikesminister Anders Ygeman.

3. Stuprör utan hängränna

Med totalförsvaret försvann också statens överblick. Numera ska departement och myndigheter satsa på sina ”kärnuppgifter”. Det militära försvaret ska inte hjälpa till med räddningstjänst utan satsa på ”väpnad strid”. Därmed mönstrades helikoptrar som kunde släcka bränder ut, vilket visade sig vid den stora skogsbranden i Västmanland 2014. Det nedlagda civilförsvaret kunde släcka bränder, men nu försenade ekonomiska hänsyn släckningen av lågorna medan invånarna tvingades fly undan.

Departement och myndigheter har alltså blivit som en rad stuprör utan någon samordnande hängränna. Resultatet är sämre trygghet för medborgarna vid kriser.

Regeringen har ett drygt arbete framför sig.