Regeringen vill att kristendomen ska fortsätta dominera religionsundervisningen i skolan. Beslutet möts nu av stark kritik från det egna ledet.
”Det är ganska oliberalt”, säger Mikael Trolin (FP).
Det bör ägnas lika stor uppmärksamhet åt de fem stora världsreligionerna, föreslog Skolverket till utbildningsdepartementet. Men när regeringen skulle klubba igenom den nya skolplanen i torsdags ändrades i stället fokus mot kristendomen. Den ska även i fortsättningen ha en särställning i grundskolans religionsundervisning, lyder beslutet.
Utbildningsminister Jan Björklund (FP) kör därmed över sin egen myndighet, något som får skarp kritik inom hans eget parti.
– Att hävda att kristendomen ska ha företräde i religionsundervisningen strider mot andan i skollagen om att vi inte ska ha en konfessionell skola. Det borde vara upp till professionen att göra bedömningen och inte uppifrån det politiska. Det är lite Nordkorea över det, säger Mikael Trolin (FP), ordförande för Liberal mångfald i Stockholms län.
Bakgrunden till Skolverkets förslag är bland annat klagomål från lärare om att den nuvarande kursplanen varit otydlig. Jan Björklund (FP) gav därför myndigheten uppdraget att se över innehållet.
– Kristendomen har haft ett avgörande inflytande i tusen år på vårt lands utveckling, på vårt kulturarv, våra traditioner, de helger vi firar och moraluppfattningar. Hinduism och buddism har haft ett ganska litet inflytande i Sverige, säger Björklund till DN.
På Skolverket vill man inte recensera regeringens förändringar. Däremot är myndigheten tydlig med varför de ville se förändringar.
– Vi anser att alla elever ska ha kunskaper om de stora världsreligionerna. Det är viktigt när vi lever i ett mångkulturellt samhälle som Sverige är i dag, säger Maria Weståker på Skolverket.