"Det är som att äga en villa"
Publicerat 2008-03-09 22:19
Margit Tangen bor i en ägarlägenhet - en vanlig boende form i Norge.
Tommy Svensson
FREDRIKSTADMargit och Chriss bor i en av 41 lägenheter i ett vanligt tegelhus i norska Fredrikstad. Men för oss svenskar är deras tvåa speciell. Det är en ägarlägenhet, en boendeform som introduceras i Sverige nästa år enligt en lagrådsremiss inom kort.
Dela med andra:
Hyresrätter ovanliga i Norge
Andelen hyreslägenheter i flerfamiljshus är närmast försumbar i Norge. Enskilda bostäder i villor hyrs ut liksom vissa bostadsrätter och ägarlägenheter.
Borettslag (bostadsrättsföreningar) disponerar totalt 325.000 lägenheter i Norge. Tonvikten låg länge på förorterna till de stora städerna men boendeformen är nu väl spridd.
Antalet ägarlägenheter (selv-eierleiligheter) uppskattas grovt till 250 000 i hela landet. Det är den vanligaste boendeformen i Oslos centrala delar men ägarlägenheter finns nu även i förorterna liksom i alla norska städer.
Källa: Norske Boligbyggelag
Margit Tangen och Chriss Kingsrød flyttade ihop för fem år sedan. Den 60 kvadratmeter stora lägenheten på första planet på Cicignongata i Fredrikstad är parets första gemensamma bostad.
- Att det blev en selveierleilighet, en ägarlägenhet, var nog mest en slump. Men i dag är vi glada för att vi valde den boendeformen. Lägenheten har stigit fint i värde under de fem år vi bott här. Vinsten kommer väl till pass när vi så småningom köper villa, förklarar Margit.
Ägarlägenheter är vanliga på kontinenten, men finns också i hela Norge från norr till söder. I september föreslår regeringen att boendeformen ska införas även i Sverige från 2009.
Bostadsminister Mats Odell vill i första skedet introducera ägarlägenheter i nyproduktionen, men på sikt kan boendeformen bli aktuell även i befintliga bestånd.
Men omläggningen kräver lagändringar. Vilka preciseras i en lagrådsremiss som förbereds på justitiedepartementet just nu. De gäller bland annat fastighetsjuridiken.
Hus som delas upp i ägarlägenheter måste sektioneras även juridiskt så att varje bostad blir en självständig enhet i det offentliga fastighetsregistret. Då kan ägaren få lagfart på sin lägenhet.
En ägarlägenhet förvärvas därmed på samma sätt som en villa: köparen finansierar affären på egen hand i bank med lägenheten som säkerhet och blir ägare till sin sektion i fastigheten.
Margit och Chriss skildrar sitt lägenhetsköp 2003 så här:
- Då hade bara en av oss jobb så vi kunde inte välja en alltför dyr lägenhet. Kostnaden måste stå i samklang med familjeinkomsten när du går till banken för att få lån. Vår lägenhet gick på 900.000 norska kronor och vi lånade till hela summan.
När affären var i hamn blev de lagfarna ägare till sin lägenhet. Samtidigt blev de medlemmar i sameiet Cicignongata 27, en förening för de 41 lägenhetsinnehavarna i fastigheten. Den sköter om själva huset, hissen och garaget samt står för gemensamma utgifter som trappstädning.
- När vi flyttade hit låg månadsavgiften till sameiet på 1.200 norska kronor. Nu är den 1.800, eftersom vi enats om att göra större underhållsinsatser. Kostnaden varierar med lägenheternas storlek, påpekar Chriss Kingsrød, som är ordförande i den gemensamma föreningen.
I dag är parets lägenhet värd minst 1,5 miljoner norska kronor. Prisutvecklingen är god, men i det avseendet skiljer sig inte ägarlägenheter nämnvärt från bostadsrätter.
Viktigaste skillnaden är att ägarlägenheten kan hyras ut utan några som helst restriktioner.
- Vi avgör också själva om vi vill tapetsera om, måla om, byta spis eller ändra rumsindelningen. Ja, det här är precis som att äga en villa, klargör Margit.
Finns inga nackdelar?
- Inte jämfört med bostadsrätt. I båda fallen krävs att lägenhetsinnehavarna månar om sitt hus och sköter underhållet. Hyr du en lägenhet kan du flytta utan vidare, men då har du inte heller chans att göra en god affär.
Att ägarlägenheter gör tröskeln till bostadsmarknaden för främst ungdomar högre håller paret inte med om. Men det kan bero på att andelen hyreslägenheter är så liten i Norge.
Här äger de flesta sin bostad: en ägarlägenhet, en bostadsrätt, ett radhus eller en villa. I Norge finns ingen motsvarighet till den svenska allmännyttan.
- Det svenska miljonprogrammet efter kriget inriktades på hyresrätter. Här i Norge satsades de statliga subventionerna på så kallade borettslag, som motsvarar bostadsrättsföreningar. Vi norrmän vill nog äga vår bostad. Vi vill vara herrar på täppan, noterar Berit Nordahl på Norsk Institutt for by- og regionforskning.
Visar 0 av 0. Per sida:
Det finns inga kommentarer.
Visar (av totalt ).
Vill du ha en bra start på dagen?
Läs Dagens Nyheter. Klicka för ett bra erbjudande.
Annonser
-
Nytt hus? Golvvärme?
Frysanläggning eller golvvärme? Devi tillhandhåller just det!
-
Nivåkontroller
Tillverkar nivåkontroller för ång- och värmepannor.
-
Effektiva luftvärmepumpar
Bli energismart - skaffa värmepump av bästa kvalitet till bra pris!
