Svenska Spel omsätter 20 miljarder kronor om året. På att behandla de människor som förlorar alla sina pengar till just Svenska spel, läggs däremot bara 28 miljoner varje år. ”Det motsvarar en månads reklampengar för Svenska Spel”, säger Mattias Ekenberg, som arbetar med att hjälpa spelmissbrukare.
De senaste tio åren har antalet personer som spelar i Sverige minskat – men de som spelar gör det nu för mer pengar och är i högre grad utsatta för spelproblem. Det är en av de viktigaste slutsatserna i undersökningen Swelogs, Swedish longitudinal gambling study, ett forskningsprogram om spelande som drivs av Folkhälsoinstitutet.
Spelproblemen för till exempel unga män har ökat stort: Var tionde man i åldern 18–24 år har problem med spel om pengar. Även i gruppen kvinnor 45–74 år har spelproblemen fördubblats. Totalt sett räknar man med att ungefär två procent av befolkningen, det vill säga runt 170 000 personer, har spelproblem.
En av dem brukade vara Mattias Ekenberg. I juni har han varit spelfri i åtta år och nu arbetar han som rådgivare i Spelmissbrukares förening i Göteborg.
– Spelberoende har funnits länge och blev en diagnos på tidigt 80-tal. Ändå tas det inte på samma allvar som substansmissbruk, säger han.
Mattias Ekenberg har själv erfarenhet av att söka hjälp och inte få någon. Räddningen för honom blev till slut Spelmissbrukares förening, som drivs till stor del av ideella krafter, där han träffade andra i samma situation.
– Spelberoende är väldigt osynligt, det märks inte på samma sätt som alkoholisten på bussen eller narkomanen i trappuppgången. Därför tror jag inte det får samma uppmärksamhet.
När regeringen för ett par år sedan beställde en utredning som skulle ge en samlad översyn över den svenska missbruks- och beroendevården, togs spel inte upp över huvud taget.
– Missbruk enligt regeringen är alltså alkohol, droger, tabletter och dopning. Bara där visar man var ambitionen ligger när vi pratar spelfrågor, säger Mattias Ekenberg.
Missbruksutredningen presenterades förra våren och visade att missbruksvården kostar kommunerna och landstingen cirka 16,5 miljarder varje år. Man räknar med att ungefär 500 000 personer har problem med alkohol, narkotika, läkemedel eller dopningsmedel. Cirka 170 000 personer har spelproblem.
På deras behandling läggs varje år 28 miljoner kronor.
– Jag vill egentligen inte jämföra, för det är inte så att jag tycker att man ska lägga mindre pengar på att hjälpa narkomaner. Jag tycker däremot man ska tänka på hur många som berörs, det finns många fler spelmissbrukare än narkomaner, säger Mattias Ekenberg.