Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

”Det kan låta fint att säga att man har mycket att göra”

Att fylla tiden med hobbys och ytliga saker kan vara en statusmarkör – men också framkalla känslor av stress. Lägger vi för mycket tid på meningslösa aktiviteter?

– Det handlar om att många vill maximera tiden och att man vill hinna med så mycket att det blir ett livspusselproblem. Man måste prioritera och inse att man inte kan göra allt, säger Jenny Jägerfeld, legitimerad psykolog.

På DN Kultur skriver författaren Ann Heberlein att medelklassens gnäll över att inte få ihop livspusslet är delvis självförvållat och orsakat av en jakt på meningslösa aktiviteter. Att baka surdegslimpor, gå på en akvarellkurs eller ägna sig åt heminredning handlar mestadels om att fylla tiden för att slippa ha tråkigt. Genom att skippa ytliga hobbys skulle stressnivån gå ned, menar Heberlein.

– Delvis håller jag med, säger Jenny Jägerfeld.

– Det är inte fel att ha ett maxat schema men om man klagar måste man göra en förändring. Ibland är man så fastkörd i sina mönster att man inte ser att man har valmöjligheter.

Att hitta en bra nivå handlar om att rannsaka sig själv och stanna upp och tänk efter vad är som meningsfullt och nödvändigt. Vi har olika behov av stimulans och aktivitet i våra liv; vissa gillar att alltid vara omgiven av människor och ha tusen järn i elden, medan andra vill tillbringra tiden i tv–soffan och vara själva långa stunder. Klart är att alla behöver återhämtning, men den kan se olika ut.

Det kan även vara svårt att stå emot omgivningens tryck på att ha en ny bil, vältränad kropp, göra karriär, laga fantastisk mat och skjutsa barnen till alla deras hundra aktiviteter. Inte minst sociala medier och reklam där vi jämför oss med varandra kan driva på konsumtionshysterin och jakten på det perfekta.

– Man ser vad alla andra gör och tycker att man också borde göra allt det där. Hinner man inte det blir det frustrerande och man riskerar att bli evigt missnöjd.

Dessutom är en fulltecknad almanacka en statusmarkör – för det kostar att renovera huset, ta en yogakurs eller åka på skidsemester i stället för att jobba deltid och ha mer tid.

– Det kan låta fint att säga att man har mycket att göra för då är man en upptagen person som har ett meningsfullt liv. Men det behöver inte innebära att det är så, säger Jenny Jägerfeld.

Ett aktiv liv ses ändå som positivt och det kan vara nästan skamligt att säga att man har varit hemma och läst en bok en hel helg. Eller så kan man vara rädd för att ha tråkigt. Men det behövs viss leda och tomrum i tillvaron för att vi ska komma på saker och vara kreativa.

Jenny Jägerfeld tillägger att livspusslet är både en köns– och klassfråga. För en ensamstående lågavlönad trebarnsmamma är det ofta en annan typ av problem att få tiden mellan jobb, barn och fritid att gå ihop jämfört med de som har ekonomiska möjligheter och mer valfrihet. Och kvinnor utför fortfarande merparten av det obetalda hushållsarbetet, samt tar större ansvar för barn jämfört med män.

Så blir du mindre aktiv

Delegera mera. Kan du curla barnen mindre, de kanske kan gå eller cykla till träningen? Vem gör vad hemma, kan fler göra mer?

Rannsaka dig. Stanna upp och tänk efter vad är meningsfullt och nödvändigt. Personer som blir allvarliga sjuka brukar upptäcka vad som verkligen är viktigt i livet.

Uppdatera och rensa. Tycker du fortfarande din hobby är kul eller gör du det av gammal vana? Umgås du med människor som inte ger dig något?

Prioritera. Lär dig välja, som att antingen leka med barnen eller laga en god tre rätters middag på kvällen. Det går inte att göra både och bra samtidigt.

Våga ha tråkigt. Tomrum är bra för kreativiteten. När hjärnan vilar brukar goda idéer födas.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.