Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

”Det svenska skolsystemet framstår som anarkistiskt”

Experternas dom är entydig: det fria skolvalet är boven bakom att de svenska 15-åringarnas kunskaper faller. ”Det här är ett pris vi betalar”, säger professorn i pedagogik Tomas Englund.

Sverige har sämst utveckling av alla OECD-länder, den rika delen av världen. De svaga eleverna halkar efter mest. Det visar Pisa, en internationell studie av kunskaperna i matematik, naturvetenskap och läsförståelse, som släpptes i tisdags.

Rapporten slog ner som en bomb i den politiska debatten där skolfrågan är glödhet inför valet 2014. Oppositionen håller utbildningsminister Jan Björklund (FP) ansvarig. Denne försvarar sig med att hans reformer ännu inte fått genomslag.

Problemet går dock djupare än så, enligt de experter DN talat med. Tomas Englund är professor i pedagogik vid Örebro universitet.

– Det är uppenbart att det fria skolvalet är boven. Skillnaderna mellan skolor har ökat väsentligt, det är det avgörande. Det är de lågpresterande eleverna som fungerar allt sämre och de finner vi på skolor där föräldrarna är lågutbildade, säger Tomas Englund.

Magnus Oskarsson, lektor på Mittuniversitetet och svensk projektledare för Pisa-studien, bekräftar bilden.

– Det sker en sortering av eleverna där de studiemotiverade hamnar på en skola och de omotiverade på en annan. Motverkar vi inte det blir det väldigt svårt att vända utvecklingen, säger Oskarsson.

Enligt både Englund och Oskarsson får segregeringen effekten att de svagare eleverna sjunker allt längre ner.

– Ska man få upp de lågpresterande eleverna så ska de gå i klasser där det också finns högpresterande. Så fungerade den sammanhållna svenska skolan och därför låg vi bra till i slutet av 1990-talet, säger Tomas Englund.

Kunskapsraset sammanfaller med att det fria skolvalet slog igenom på allvar i början på 2000-talet. Enligt Magnus Oskarsson har Sverige blivit extremt i internationell jämförelse.

– Sverige har fått ett skolsystem som för utomstående framstår som anarkistiskt. I de allra flesta andra länder knyts eleven till en viss skola, säger Oskarsson.

Ulf Fredriksson, docent på Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, beskriver hur läsförmågan påverkas negativt när de svagare eleverna samlas.

– Vi får klasser där ingen läser på fritiden och ingen pratar om läsning. Ingen kommer ens på tanken att jämnåriga skulle kunna läsa böcker.

Politiskt är frågan känslig eftersom möjligheten att välja skola åt sina barn är populär. Tomas Englund efterlyser ändå en diskussion.

– Fortsätter utvecklingen så här måste alla partier ställa sig frågan om vi ska låta fria skolvalet ha den här effekten.

Det fria skolvalet

Det fria skolvalet infördes 1992 under dåvarande moderata skolministern Beatrice Ask. Reformen öppnade för föräldrar att välja i vilken skola man ville placera sina barn. I samband med reformen blev det även lättare att starta friskolor.