Staden driver redan en sådan organisation men den har inte förmått göra sig känd – en avhoppare har kontaktat den under det halvår den funnits, skriver Sydsvenskan.

– Vi har varit dåliga på att kommunicera att vi finns, säger Malmös trygghets- och säkerhetschef Per-Erik Ebbeståhl.

– Det är en typ av exitorganisation. Vi kallar det konsultationsteam.

Tio personer från bland annat polisen ingår i den.

Också Fryshuset i Stockholm har en exitorganisation, Passus. Den har under två års verksamhet tagit hand om ett 40-tal personer från kriminella gäng, 18–40 år gamla. Några av dem har återfallit i brott medan andra själva börjat stödja avhoppare.

Passus har tagit fram en prislapp på en gängmedlem, det vill säga vad en sådan kostar samhället, för att motivera myndigheterna att ställa upp i rehabiliteringen av avhoppare. Nationalekonomen Ingvar Nilsson fick Passus uppdrag att göra beräkningen.

Nilsson kom fram till en genomsnittskostnad på 23 miljoner kronor per medlem under en 15-årig gängkarriär, skriver Svenska Dagbladet.

Enligt Ingvar Nilsson fördelar sig en gängmedlems kostnader så här: produktionsförlusterna åtta miljoner kronor, brott mot allmänhet och företag fem miljoner, rättsväsendet tre miljoner, Försäkringskassan 2,5 miljoner, kommunerna och landstingen två miljoner var och Arbetsförmedlingen en halv miljon. Då har Nilsson räknat på en person som började sin brottsliga bana som 20-åring och som lämnade den vid 35 år.