Grafiska diagram är till för att underlätta för läsarna. En del saker kan enklare sägas med ett illustrativt diagram än med oändligt många ord. Texten blir tydligare och läsarna får snabbt en uppfattning om vad det handlar om. Men om man får fel uppfattning? Ja, då sjunker trovärdigheten förstås.
Detta har läsare påpekat den senaste tiden. Så här skriver Gösta Oscarsson om grafiken till en artikel om att färre klick på Google fått dess aktiekurs att minska. Det illustreras med en kraftig och färgrik kurva över halva sidan. Men vad säger den? Så här skriver Gösta Oscarsson:
"En minskning på cirka 5 procent i Googles aktiekurs ser ut som cirka 25 procent. Här fanns för skams skull en liten sicksack-linje längst ned som markerade att något (det mesta) av diagrammet var bortplockat. Diagrammet understödjer sedan rubriken där det talas om att Google SKAKAR, vilket företaget eventuellt gör men inte på grund av de senaste dagarnas utveckling."
Diagrammet visar alltså utvecklingen från tisdag den 26 februari till torsdag den 28 februari klockan 22. Man får helt klart intryck av att något dramatiskt sker dessa dagar. Men av texten framgår att det varit betydligt större fall tidigare. Men det ser vi läsare inte eftersom det för dramatikens och aktualitetens skull valts ut ett litet brottstycke av utvecklingen. Jag visar diagrammet för ett antal personer och frågar hur de reagerar på det. De flesta säger att det är något dramatiskt med Google. Men vad?
På ekonomiredaktionen medger Anders Nordlund att diagrammet var onödigt stort i förhållande till vad det visade. Han säger att man velat få fram ett fylligare underlag för grafiken men att detta var vad man hann.
På grafikredaktionen säger den nytillträdda chefen Lotta Härdelin att man ibland måste zooma in när man åskådliggör små tendenser i kurvor, "annars räcker inte tabloidtidningens papper till för att visa förändringen".
Men läsare har reagerat på att diagrammet var svårtydbart och jag håller med. Det visade inte heller den större nedgången och missade därför sitt mål. Som läsare blir man inte klokare.
I samma tidning, några sidor längre fram, finns ett nytt dramatiskt diagram där en nedgång i husägarandelen med 2 procent ser ut som ett stort och dramatiskt fall. Det skulle inte se lika dramatiskt ut om grafiken varit obruten. Nu började den på 63 procent och det var en knappt skönjbar markering om att allt under 63 procent inte fanns med.
För några veckor sedan visade nästan hela förstasidan i ekonomidelen med hjälp av grafik hur närmare fyra av tio kvinnor arbetar deltid. Närmare fyra av tio illustrerades med fyra stiliserade kvinnofigurer i rött mot sex i grönt. Men varför det egentligen? Grafiken ska väl visa fakta och fakta var att 36 procent av kvinnorna arbetar deltid. Jo, medger Lotta Härdelin, det hade gått lika bra att göra tre och en halv kvinna röd och sex och en halv röd. Ja, och det hade varit ärligare. Förenklingar kan ibland vara nödvändiga för att visa ett komplicerat sammanhang men i detta fall var det inte särskilt nödvändigt och gjorde det inte heller tydligare.
Rubriker väcker också reflexioner hos läsarna. Reportaget om haschodlingar i Norge i torsdagens tidning hade en olycklig sammanställning, tycker Nils Gunnar Anderby. Huvudrubriken var "Haschodlare fyller fängelserna i Norge" och rubriken över faktarutan var "19 000 har vietnamesiskt ursprung". Jag håller med. De som läste artikeln fick dock klart för sig att det var 50-60 personer med vietnamesisk bakgrund som anhållits. Rubriken över faktarutan handlade om att vietnameser utgör sjunde största invandrargruppen i Norge.