Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Dilsa Demirbag-Sten: En åsikt är ditt fria val – inte ett tvång

Låt oss ta det från grunden. En person som föds, eller senare i livet tvingas leva, med en funktionsnedsättning har inte gjort ett val. Föds du blind kan du med en stark vilja och positiv hållning leva ett gott och innehållsrikt liv, men du kan inte välja att bli seende.

Religiösa åsikter och politiska övertygelser är däremot fria val. Den som bestämmer sig för ett yrke måste förhålla sig till villkoren för yrkesutövandet. Det kan finnas krav på teoretiska eller praktiska kunskaper, etiska riktlinjer, fysik och säkerhet och i bland även klädregler.

Ingen i Sverige är, enligt lag, tvingad att vara verksam inom ett yrke. Den enskilda individen gör sitt yrkesval utifrån sina egna förutsättningar.

Arbetsgivaren har rätt att förvänta sig att medarbetaren är på arbetsplatsen för att utföra ålagda uppgifter. Om den anställda anser att uppgifterna strider mot hens politiska eller religiösa övertygelse står det hen fritt att söka sig ett annat arbete.

Den som vill arbeta som barnskötare måste förstå och acceptera att hen förväntas ta pappor i handen och visa ansiktet för barn och föräldrar, även det homosexuella paret. Men den som hävdar att bärande av niqab är avgörande för hennes identitet, bör söka sig till ett annat yrke där klädsel inte ­lägger hinder för uppgiften.

En kristen barnmorska som anser att abort är mord på barn och att vetenskapens definition på liv är alldeles för sträng, kan ägna sitt engagemang åt att skapa opinion och förändra lagen. Men om hon vägrar att utföra aborter med hänvisning till att det strider mot hennes religiösa övertygelse, så bör hon söka sig ett annat arbete. Etiska regler, som kvinnors rätt till sin kropp och en på vetenskapliga grunder fastställd tidsgräns för aborter, har tolkningsföreträde framför barnmorskans självvalda gudstro.

Religion och kultur håller åter på att få ett växande inflytande på det politiska fältet. Den som sätter universalism och sekulära värden högt har all anledning att vara oroad.

I debatten har religiös övertygelse jämförts med funktionsnedsättning. Det finns visserligen de som anser att religiositet är att likställa med en viss grad av förståndsnedsättning, men oavsett hur man ser på den saken kan ett handikapp inte likställas med en vald åsikt.

Om ens konfessionella självkänsla är viktigare än den professionella identiteten kan man söka till ett yrke där ens fritt valda religiositet inte kolliderar med yrkesutövandet.

Det är just rätten att välja som gör det möjligt att hålla individen ansvarig för dennas egna ageranden och uttalanden. Om du är övertygad nazist så är det ett val du har gjort. Ingen måste bli nazist och därmed kommer du, som alla andra, att hållas ansvarig för ditt agerande och dina uttalanden.

Vi bor i Sverige och de flesta människor här gör en demokratisk tolkning av sina politiska övertygelser. Detsamma gäller religion. Det finns lika många tolkningar av religion som det finns troende och i Sverige sätter sekulär lagstiftning och religionsfrihet ramarna för utövandet. Så länge man inte hetsar mot eller hotar andra människors välbefinnande står det var och en fritt att tro vad man vill.

Men när människor på fullt allvar säger att de inte har något val att agera på ett sätt som strider mot deras tro, är det ett oroväckande tecken på en samhällsutveckling där allt färre förstår att det egna ansvaret i en demokrati förutsätter att var och en kan och bör hållas ansvariga endast för sina egna handlingar.