Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Dilsa Demirbag-Sten: Ska det ta flera hundra år att bli svensk?

Två stora bruna ögon stirrar in i kameran. Några sekunders tystnad. Sedan kommer svaret. Lite osäkert: ”Nää…” Frågan var om hon kände sig svensk. Sedan ytterligare en fråga: ”Känner du några svenskar?” Samma svar: ”Nää…”

SVT-dokumentären ”Hej svensk”, av Ryszard Solarz, är en varm och rörande skildring av en lärare som försöker ge sina elever det bästa av Sverige och möjlig­heten att växa som individer.

Dokumentären fångar det som upptar en stor del av det politiska samtalet. Vem är svensk? Vem har rätt att kalla sig svensk? Kanske också: Vem vill vara svensk?

Den lilla flickan är en av eleverna i en skola i Husby där de flesta barn inte har föräldrar med svenska som modersmål. Klassens lärare Maja Lundberg förmedlar ett genuint engagemang för elevernas utveckling och är en förebild för det vi alla bör eftersträva att vara: en god samhällsmedborgare och medmänniska.

Jag hade själv privilegiet att redan i första klass få en lärare som stöttade, uppmuntrade och gav mig verktygen att lära mig det svenska språket och därmed också nyckeln till många dörrar i det svenska samhället. Tack, fröken Viveka! Men som vi vet har inte alla elever samma tur som jag och den lilla flickan i dokumentären – tillgång till en bra och engagerad lärare.

I USA talar man om första och andra generationens amerikaner. Mitt Romney lyckades göra bort sig även bland de mest inbitna Republikanerna sedan han krävt en mer restriktiv immigrations­politik. USA:s berättelse bygger på den hårt arbetande immigranten som lyckas skapa ett bättre liv för sig själv och sina barn och som sedan tacksamt ger tillbaka till det samhälle som gav honom eller henne möjligheten.

I Sverige envisas vi med att kalla människor för första och andra generationens invandrare. För inte så många år sedan talade man till och med om tredje generationens invandrare. I Sverige finns det fem lagstadgade minoriteter. Urvalskriteriet är att gruppen har funnits i landet i över två hundra år och lidit förtryck som subventionerats av staten.

Man kan undra varför en grupp som i över två hundra år levt i Sverige fortfarande inte tillåts vara svenskar. Min familj flydde från förtryck till Sverige 1976. Är det så att mina barnbarn, om de föds och lever i Sverige, fortfarande inte kommer att anses vara svenskar? Samer, romer och judar är lagstadgade minoriteter. Oavsett om de emigrerat till Sverige under sin livstid eller har en morfarsfar som en gång i tiden valde att bosätta sig här i landet.

Tanken bakom den svenska minoritetspolitiken är god men föga genomtänkt. Till skillnad från det mer inkluderande amerikanska förhållningssättet stärker den känslan av att man inte ses som svensk.

Den lilla flickan i SVT-dokumentären såg varken sig själv eller sina, i Sverige födda, klasskamrater som svenskar. Varför gör hon inte det?

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.