Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Dilsa Demirbag–Sten: Bakom framgången finns alltid hårt arbete

Den 19 juni publicerade Svenska Dagbladet en nyhetsartikel som började med följande stycke: ”Ungefär 35 procent av Sveriges pensionärer får allmänna ersättningar som ligger under fattigdomsgränsen på 10 800 kronor i månaden. Nästan varannan kvinna ligger under gränsen mot var fjärde bland männen, enligt en undersökning från Pensionsmyndigheten.”

Jag var tvungen att läsa inledningen två gånger för att ta till mig innehållet. Raderna krossade mitt hjärta. Hur kan vi göra så mot våra äldre? Skillnaderna är stora. En del lever väl i sina hem eller på seniorboende med individuellt utformad inredning, delikat mat och annat som ger livskvalité. Toppen. Så ska våra äldre ha det. Men en tredjedel av dem lever alltså under fattigdomsgränsen, och det är framför allt kvinnor som drabbas.

De som nu är pensionärer växte upp med en föräldrageneration som byggde den svenska välfärden. De har ett kollektivt minne av hur en allmän skola och gratis universitetsutbildning kan lyfta en hel befolkning. Övertygade om att barnen skulle få det bättre än föregående generationer slet de hårt och lämnade över en välmående nation präglad av tilltro till framtiden. De bidrog till den tekniska utvecklingen med nya uppfinningar. De reformerade det pedagogiska arbetet, skapade nya näringar och förbättrade levnadsstandarden för medborgarna.

Vi som är barn till denna generation kommer att till våra barn lämna över ett land med hög arbetslöshet, stora skillnader mellan skolorna och en allt mer segregerad bostadsmiljö. Vi har inte förvaltat arvet särskilt väl. Vi tog framstegen för givna, övertygade om att utvecklingen bara kunde gå åt ett håll. Produktionen flyttade vi till låglöneländerna. Allt gick väldigt snabbt. Nu sitter vi med konsekvenserna.

Hur är det då med generationen som kommer efter oss? Tyvärr ser det inte så ljust ut. En växande grupp lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, och många av dem som kommit in på våra högre lärosäten klagar över att de måste läsa kurslitteratur på engelska.

Det råder dock ingen brist på självförtroende. De har av sina peppande föräldrar fått lära sig att allt är möjligt, att de kan rädda världen och bli vad de vill. The sky is the limit och de kommer att fixa världsfreden och alla utmaningar som klimatforskarna larmar om.

Men allt detta peppande har missat en detalj: att pränta in i deras trygghetsvadderade huvuden att de måste slita hårt i många hundår innan drömmarna infrias. Det kommer inga stekta sparvar flygande utan tålmodig jakt. Dessa unga tror att man kan kräva förtroende och högre lön utan att visa någon större arbetsvilja. De vill ha allt innan de har bevisat att de är beredda att ge någonting tillbaka. Deras curlande föräldrar har skonat dem från världens mera plågsamma sidor. Väl ute i vuxenvärlden där inte alla är lika beskyddande bryter de ihop om husdjuret dör eller om surdegsbrödet inte blir lika gott som det står i receptboken.

En generation som inte förstår sambandet mellan hårt arbete och framgångens belöning skrämmer mig. Verklighetsfrånvänd inställning till arbete kan aldrig leda till något gott. Den enda trösten är väl att ingenting varar för evigt. Pendeln kommer att svänga. Inte våra barn, men väl våra barnbarn kan vara de som fick den gröna industrin att blomstra. De kommer med stor sannolikhet att skaka på huvudet åt sin föräldragenerations oförmåga att hantera mångfald. De kommer att använda jordens resurser på ett vettigare sätt och de kommer att återge äldre människor deras värdighet. Sanna mina ord.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.