I april 2004 överfölls två äldre bröder på sin gård i Kalamark utanför Piteå. Två dagar senare hittades den ene död i ladugården och den andre, som överlevde, hittades bakbunden i sängen. 2005 dömdes Kaj Linna mot sitt nekande till livstids fängelse för dådet. Det fanns inte heller någon teknisk bevisning.
DN har nu fått fram att det fanns dna-spår i snus som hittats på brottsplatsen, spår som inte stämmer på Kaj Linna och som heller inte fanns med i utredningen.
- Jag minns att man nämnde snuset, men dna-profilen matchade inte någon som var aktuell i fallet, säger chefsåklagare Mikael Lundquist, som var förundersökningsledare och åtalade Kaj Linna för mord.
DN har fått tillgång till ett utlåtande från Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL) som aldrig redovisades. Det var Jan Olsson, pensionerad kriminaltekniker och tidigare chef för Rikskriminalens gärningsmannaprofilgrupp, som upptäckte det okända protokollet och flera andra nya fakta i målet. Han har på DN:s uppdrag gått igenom den tekniska utredningen:
- Det är svårt att förstå att man inte har tagit fram det här dna-spåret i förundersökningen.
I protokollet från SKL finns flera analyser från brottsplatsen. Polisen skickade bland annat två prover för analys från vad man trodde var snusloskor. Den ena avfördes helt, SKL konstaterade att det rörde sig om "kattskit". Men den andra var verkligen snus med en dna-profil.
Till en början tyckte polisen att fyndet var mycket intressant, och flera vittnen fick berätta om sina egna snusvanor och om Kaj Linnas. Han är en inbiten snusare.
Men när analysen visade att prillan kom från en okänd person lade polisen undan fyndet. SKL:s protokoll finns inte redovisat någonstans i polisens utredning. Det har i stället förvarats på tekniska roteln hos polisen i Norrbotten.
Under rättegångarna mot Kaj Linna vittnade polisens tekniker om fynden på brottsplatsen. En av dem berättade om den falska prillan som visade sig vara en kattlort. Han nämde ingenting om att det fanns äkta snus med dna. En annan tekniker berättade hur märkligt det var att han inte hittade några fimpar, snus eller urin som man kunde använda för dna-analyser.
- Det tyder på att det var välplanerat, sade polisen i tingsrätten.
DN har frågat chefen för tekniska roteln i Luleå, Nils Nilsson, om mer detaljer, exakt var snuset hittades, om det var färskt och varför det inte har redovisats. Nils Nilsson vill inte svara på några frågor.
Ska bevis som talar för den misstänkte plockas bort ur utredningen?
- Det låter tveksamt, jag förstår inte varför det har blivit så, säger chefsåklagare Mikael Lundquist.
Kaj Linnas dåvarande advokater Anders Karlsson och Thomas Olsson är desto mer kritiska.
- Det är allvarligt att man inte har redovisat det här, särskilt eftersom det är en pusselbit som pekar bort från Kaj Linna. Hela målet är konstigt eftersom han har dömts på så knapphändig bevisning, säger Anders Karlsson.
Dna-profilen från snusloskan lades in i SKL:s spårregister och ligger där fortfarande. Där finns i dag omkring 20.000 dna-profiler från okända personer, funna från spår i anslutning till olika brottsplatser. Registret jämförs automatiskt mot profilerna på kända personer i dna-registret allteftersom nya profiler kommer in. Hittills har snuset inte kunnat kopplas till någon känd person.
DN har frågat om det finns någon överensstämmelse mellan profilen i snusloskan och något annat spår i spårregistret. Det skulle kunna tyda på att samma okända gärningsman har varit inblandad i flera brott. Men SKL vill inte svara på frågan, utan hänvisar till förundersökningssekretessen.