På flera håll i landet har nu polisen bildat speciella enheter som är specialiserade på att lösa gamla mordfall och andra svåra våldsbrott med hjälp av ny teknik.

- Det är så kallade cold cases, fall som legat så länge att de kallnat men som vi nu försöker tina upp igen, säger kriminalinspektören Agneta Kallur.

Hon ingår i en projektgrupp - Mordanalys och utredning - inom polismyndigheten i Stockholms län. Under ledning av kriminalkommissarie Björn Wide arbetar de enbart med gamla fall, svåra våldsbrott där den tidigare utredningen inte gav någonting och därför lagts ner. Främst arbetar gruppen med fall där det finns bevarad arvsmassa, DNA, från en eller flera misstänkta gärningsmän.

Tekniken att analysera DNA bygger på att det i varje människas arvsmassa finns sekvenser som är unika för var och en. Med hjälp av en metod, PCR, kan DNA-bitarna från exempelvis ett blodprov kopieras flera hundra gånger om.

Upptäckten gjordes redan på 1980-talet. Men det är först nu som det är möjligt att analysera extremt små mängder material. Denna metod kallas för LCN, low copy number, och gör det möjligt att analysera endast ett 20-tal celler. Det vill säga så lite att det inte ens går att se med blotta ögat. En hudflaga, en liten blodfläck eller en gnutta saliv från en misstänkt gärningsman är med andra ord mer än tillräckligt.

- Det kan ju också användas för att fria någon, det får man inte glömma bort, säger Agneta Kallur.

Men i första hand är naturligtvis polisen intresserad av att lösa brottet, det vill säga att identifiera en gärningsman. Nyligen lyckades Agneta Kallur och hennes kolleger att lösa ett nio år gammalt mord. I en lägenhet på Hornsgatan i Stockholm höggs en man ihjäl av en okänd gärningsman.

- Tack vare ett tips och gammalt DNA på kniven kunde vi knyta en man till brottet och han fälldes senare för mordet, säger Agneta Kallur.