Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

DN:s avslöjande om den ökade segregationen fick stort gensvar

DN:s granskning om segregationen i Sverige har väckt starka reaktioner. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) har inga nya konkreta förslag på hur situationen ska förbättras, men säger samtidigt att regeringen under våren kommer presentera ett antal åtgärder.

Dagens Nyheter kunde på tis­dagen presentera en unik kart­läggning över hur segregationen har förändrats mellan 1991 och 2013.

Av de 30 största kommunerna i Sverige har segregationen ökat i samtliga utom två.

Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) anser att bristen på hyres­rätter i resursstarka områden i Sverige är ett stort bekymmer och en orsak till att segregationen har ökat.

– Jag är inte förvånad över DN:s resultat. Det har byggts för lite under för lång tid. Det största bristområdet är bostäder som männi­skor med vanliga inkomster kan efterfråga. Jag får signaler om att det är väldigt höga markpriser i till exempel Danderyd, vilket gör att byggbolagen inte får ihop kalkylen att bygga hyresrätter, även om de skulle vilja, säger bostadsminister Mehmet Kaplan.

Ökar man antalet hyresrätter i resursstarka områden så minskar segregationen, enligt Mehmet Kaplan. Exakt hur det ska gå till har han ännu inga konkreta förslag på.

– Vi håller nu på att diskutera detta. Vi stänger inte några dörrar till någon typ av åtgärder. Alla stenar måste vändas. Alla åtgärder är möjliga.

Undersökningar om segregation är komplicerade. Statistiska centralbyrån har på DN:s uppdrag delat in Sverige i små rutor som är 250 gånger 250 meter breda. För varje ruta har vi fått uppgifter om inkomstnivåer och andel personer med utländsk bakgrund. DN har sedan gjort analyser av materialet.

Den genomsnittliga personen med utländsk bakgrund i Stockholms kommun har 46 procent personer med utländsk bakgrund bland sina 400 närmsta grannar. Det kan jämföras med den genomsnittliga personen med svensk bakgrund som har 24 procent personer med utländsk bakgrund som sina 400 närmsta grannar. Det är skillnaden mellan värdena som DN bygger dataanalysen på.

Ewa Thalén Finné, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, anser att situationen med ökad segregation är allvarlig.

– Det här är ett jätteproblem. Det hänger väldigt mycket ihop med hur områdena planerades från början och att vi inte har lyckats förnya dem. De ser ut ungefär som de gjorde när vi planerade dem under miljonprogrammens uppbyggnad, säger Ewa Thalén Finné.

Segregationen har ökat mest i Kristianstad. I går diskuterades DN:s artikel i kommunledningen.

– Siffrorna speglar att Kristianstad har haft en snabb resa. Vi har på väldigt kort tid varje år ökat vår befolkning väldigt mycket. Vi har också en betydande inflyttning av personer med utländsk härkomst, säger kommunalrådet Heléne Fritzon (S).

– Jag riktar en viktig uppmaning till staten att se till att kommunerna får de stöd som man behöver för att både inflyttning och integration ska fungera på bra sätt. Det handlar om att höja ambitionen för bostadspolitiken, att fördela inflyttningen solidariskt över alla kommuner och det handlar om särskilda insatser så att hela utbildningsverksamheten fungerar.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.