I mars i år fällde Uppsala tingsrätt Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, för olaglig könsdiskriminering. SLU använde ”underrepresenterat kön” som skiljekriterium vilket gav män upp till 38 gånger så stor chans som kvinnor att lottas in på veterinärutbildningen. Kort efter domslutet anmälde flera kvinnor olika högskolor för samma slags diskriminering. DO valde i juli att lägga ned två av ärendena, varför myndigheten nu anmäls till JO.

SLU-domen har överklagats och prövas av hovrätten senare i höst.

"Det går inte att dra någon annan slutsats än att DO tycker att det är bra att högskolorna väljer studenter efter kön – den jämna könsfördelningen blir ett viktigare mål än lika rättigheter och möjligheter oavsett kön" skriver Gunnar Strömmer och Clarence Crafoord, jurister vid Centrum för rättvisa, på dagens debattsida i DN.

I anmälan till JO skriver juristerna att DO:s handläggning av de två kvinnornas ärenden ”står i strid med diskrimineringslagen samt de krav på bland annat saklighet och förutsebarhet som gäller för all myndighetsutövning.” Juristerna anser att DO inte bedömt fall lika då JämO tidigare valt att väcka talan mot motparten i ett ärende som bygger på samma omständigheter som de aktuella fallen.

DO:s chefsjurist Pia Engström Lindgren känner inte till några tidigare tillfällen då DO blivit anmälda för diskriminering och tycker inte att de gjort något fel i de fall som Centrum för rättvisa nu anmält till JO.

– I det här fallet när själva sakfrågan redan är föremål för domstolsprövning anser vi att vi bistått den enskilda personen genom att se till att frågan inte preskriberats. Nu prövas sakfrågan i rätten och beroende på utfallet så kan de här personerna alltid komma igen. Vi lämnar ingen människa i sticket, det gör vi absolut inte.

DO vill avvakta det likartade SLU-målet som är överklagat till hovrätten innan de driver ytterligare fall.

– Vi har beslutat att vi avvaktar och ser vad utslaget blir. Det är för tidigt att säga hur vi kommer att agera när vi har resultatet från den eventuella domen högsta domstolen. Vi förutsätter att det blir bifall i hovrätt och i högsta domstolen. Talan är riktad mot staten och vi förutsätter att staten agerar på ett sådant sätt att personer med liknande krav också ersätts.
I början av året tillsatte regeringen Delegation för jämställdhet i högskolan, DJ, för att komma till rätta med jämställdhetsproblemen inom högskolan.

– Högskolan har i dag ett dubbelt jämställdhetsproblem. Bland professorer och andra högre tjänster dominerar männen kraftigt och förändringstakten är oacceptabelt långsam. Men i grundutbildningen är trenden att männen väljer bort högre studier. Över 60 procent av studenterna är kvinnor och inte heller det är hållbart i längden, sade dåvarande högskoleministern Lars Leijonborg i ett pressmeddelande i samband med tillsättningen.

– Efter domen mot SLU var vi oroliga att högskolor skulle tolka domen väl långtgående och att arbetet för jämställdhet skulle gå i stå, säger Pontus Ringborg, huvudsekreterare på DJ.

– Högskolorna måste hålla huvudt kallt. För det första är domen överklagad och det den säger är att man inte får göra på det vis som SLU gjorde – utrymmet för positiv särbehandling i fall av lika meriter finns fortfarande kvar.

Positiv särbehandling kan vara diskriminering. Att kvotera in sökande med sämre meriter än de som går miste om en plats på högskolan är olagligt. Att ge en sökande med samma betyg som övriga sökanden förtur på grund av kön eller bakgrund är okej - om det inte sker per automatik.

– Positiv särbehandling kan vara ett mycket effektivt medel för att komma tillrätta med ojämn könsfördelning, men när den tillämpas felaktigt riskerar den att slå hårt. Det är lätt att man tror att den här typen av positiv särbehandling är tillåten, men det är den inte. Särbehandling per automatik som i fallet med folkhögskolekovoterna till veterinärutbildningen är olaglig, säger Pia Engström Lindgren på DO.

DJ är oroliga att allt fokus hamnar på rekryteringsfrågor och att diskussionen kring jämställdhet i högskolan får en kvantitativ slagsida – att man ”räknar huvuden” snarare än att man tittar på hur akademin fungerar som helhet.

– Rekryteringsfrågan är en viktig del i jämställdhetsarbetet, men den måste vara i linje med lagstiftningen och skolorna ska inte enbart fokusera på möjligheten till positiv särbehandling – man måste jobba brett, säger Pontus Ringborg.

– Det är inget negativt att tillämpa positiv särbehandling, det är ju något positiv förutsatt att den tillämpas rätt. I det här fallet har det missgynnat unga kvinnor per automatik och det är inte bra, säger Pia Engström Lindgren.

– Självklart måste statliga myndigheter följa lagen, men positiv särbehandling är inget nytt. Möjligheten till sådan infördes redan i samband med att den första jämställdhetslagen 1980. Den har funnits under regeringar av båda färger. Det är inget plötsligt påhitt. Frågan om jämställdhet i högskolan är för övrigt inte bara en fråga om rättvisa och individens rättigheter, det är också en kvalitetsfråga. Ytterst handlar det om att hela rekryteringsbasen i befolkningen ska utnyttjas, säger Pontus Ringborg.