Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Docent chockad över polisens registrering av romer

Anders Neergard på institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet är chockad över polisens registrering av romer.

– När jag ser ett sådant här register vågar jag inte säga att det inte finns fler, säger Neergard.

Anders Neergard, som är docent i sociologi, besökte under måndagseftermiddagen Skånepolisens presskonferens. Han tycker det var intressant att notera hur polisen försvarade sitt agerande.

– Ordet rom används till exempel inte. Polisen har ägnat sig åt etnisk registrering men man har kringgått det med hjälp av kodord.

Det är framför allt omfattningen av polisens registering som förvånar Anders Neergard.

 – Jag tror att det här är något som förekommer, men i mikrosituationer. Etnicitet tillförs med jämna mellanrum i polisrapporter och sjukjournaler och det kan handla om fördomar, rasism eller en tro på att det har med ärendet att göra. Men det är något helt annat när detta sker på individnivå än när det sker i systematiserad form, med vad som ser ut att vara en betydande spridning, säger Anders Neergard.

Området etnisk registrering omfattas enligt Anders Neergard knappast av någon sammanställd forskning. Han beskriver historiken som rörig och den speglar samhällets syn på "ras" och etnicitet. Däremot finns specialiserad forskning på exempelvis romer och judar som registrerats.

– Historiskt är registering något som är kopplat till tanken om att det är legitimt, säger Anders Neergard.

Intresset för etnisk registrering växte sig starkt under tidigt 1900-tal som en följd av dåtidens tankar om att rena folkstammen. Historikern Helene Lööw som är expert på extremnationalistiska och främlingsfientliga rörelser säger att det historiskt sett i Sverige förts register över bland annat romer, resande och homosexuella som vid den här tiden benämndes som asociala element. De mest kända exemplen är de så kallade tattarregistren.

– Det här var ett sätt för samhället att få kontroll över de här grupperna. Det var därför man gjorde de här inventeringarna. Det fanns en föreställning om att de utgjorde ett socialt hot, säger Helene Lööw.

Hon understryker att registreringarna och stigmatiseringen av dessa grupper inte försvann i och med att nazismen besegrades.

– Tittar man exempelvis på romerna så erkänns de inte som offer för den nazistiska förintelsepolitiken under Nürnbergsrättegångarna, säger Helene Lööw och konstaterar att de sista systematiserade inventeringarna görs på 50-talet.

Hur reagerade du när du tog del av DN:s rapportering om polisens registrering av romer?

– Jag tänkte "Herregud, är det verkligen möjligt att detta händer i vår tid".

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.