Löfte om stora summor pengar till utvecklingsländerna redan nu. Det kan vara ett sätt att bryta dödläget i klimatförhandlingarna, hoppas miljöminister Andreas Carlgren. Han försöker nu få med sig USA på den linjen.
– Finansieringen är ett nyckelområde i det här skedet av förhandlingarna. EU är beredd att redan nu diskutera att lägga pengar på bordet för anpassning till klimatförändringen och för att minska risken för avskogning. Vi vill presentera pengar så snart som möjligt, helst redan på G20-mötet i mitten av nästa månad, säger Andreas Carlgren.
Carlgren har lett en EU-delegation som i flera dagar fört samtal med president Barack Obamas ansvariga för klimatförhandlingarna inför mötet i Köpenhamn i december. Amerikanernas reaktion på förslaget tolkar han som hoppingivande: de har inte stängt dörren.
Den andra stora knäckfrågan i klimatförhandlingarna är hur mycket de utvecklade länderna åtar sig att sänka utsläppen av växthusgaser. Kina och andra länder i u-landsgruppen anser att de utvecklade industriländerna försöker smita ifrån sitt ansvar att drastiskt minska sina utsläpp. Det gäller inte minst USA.
I den här frågan är Carlgren mindre optimistisk. Den inrikespolitiska striden om den kostsamma sjukvårdsreformen har begränsat Obamas handlingsutrymme på klimatområdet.
– Det är en nedslående bild som vi fått av utvecklingen i senaten. Det måste vi räkna in när vi närmar oss Köpenhamn. Ur den aspekten är läget väsentligt mer pessimistiskt än det var för några månader sedan, säger Carlgren.
Hans bedömning är att USA skulle kunna stärka sin förhandlingsposition gentemot Kina om landets lagstiftande församlingar snabbt godkänner förslaget om handel med utsläppsrätter.
Om det blir ett nytt klimatavtal i Köpenhamn hänger till stor del på vad både USA och Kina gör och – minst lika mycket – om dessa två storspelare vågar lita på varandra.
– Kina är nyckeln i klimatförhandlingarna, säger statsminister Fredrik Reinfeldt till DN och fortsätter:
– Kina är dubbelt avgörande. De har dels ansvar för sin egen utveckling, dels för den bilaterala länk som de skapar, både gentemot USA och den stora u-landsgruppen G77.
Enligt statsministern både förstår Kina att det är nödvändigt att ta krafttag mot klimatförändringen och försöker också på olika sätt vidta åtgärder mot den.
Men samtidigt bygger den utveckling av landet som sätts över allt annat på beroendet av kol och andra fossila bränslen.
– Det är parallella spår. Den ena riktningen är något vi bejakar, den andra fortsätter att bygga oss i fel riktning, säger Fredrik Reinfeldt.
Dessa riktningar måste löpa samman om världens stater ska nå fram till ett nytt klimatavtal. Enligt Andreas Carlgren kan en väg vara att mer betona möjligheter till utveckling än att ställa krav på utvecklingsländerna.
Lars-Erik Liljelund, statsministerns specielle klimatrådgivare, hoppas att en överenskommelse ska vara möjlig.
– Det är då en överenskommelse av mer politisk karaktär på en mindre detaljerad nivå. Man måste ha med utsläppsminskningar, finansiering, tekniköverföring och annat. Allt omkring detta blir väldigt svårt att få färdigt till Köpenhamn, säger han.