En dödsannons i onsdagens DN (8/11) väckte anstöt hos en del läsare. De undrade vad vi har för principer egentligen. Annonsen gällde en man som dog vid 25 års ålder och det står i den:

"Du föddes till en krigare
Du levde som en krigare
Du dog som en krigare"

Annonsen var prydd med ett emblem med en varg omgiven av taggtråd, svenska och finska flaggan och var undertecknad BTTE, Dina bröder, BRÖDRASKAPET, Kristianstad, Göteborg, Västerås, Wolfpack. DN hade fått annonsen genom en begravningsbyrå i Skåne, och samma annons var införd i en lokaltidning i Skåne samt i Göteborgs Posten.

Får kriminella nazistiska organisationer sätta in sina emblem i dödsannonserna i DN? var frågan från bestörta läsare.

I Sverige råder organisationsfrihet och inte ens nazistiska eller kriminella organisationer är förbjudna. Det är brotten som är förbjudna. Det är inget lagbrott att publicera annonsen. Men det är en omdömesfråga.

Brödraskapet Wolfpack är en kriminell organisation som bildats av fångar. DN har flera gånger skrivit om dess verksamhet där utpressning är en viktig del. På så vis blir logotypen viktig eftersom den framkallar rädsla. Man kan säga att genom att publicera symbolen i en dödsannons bidrar DN till att göra den känd och förstärka dess värde.

Hur kommer det sig att DN godkände denna annons? Avdelningen för familjeannonser på DN hade inte reagerat på emblemet. Några hade tyckt att det var "en söt varg". Annonsen kom således aldrig till ansvarig utgivare för bedömning.

- Om den gjort det hade vi sagt nej till den med den utformning den har, säger DN:s chefredaktör Thorbjörn Larsson.

Han syftar då framför allt på emblemet. Men funderar också på helheten med tanke på avsändaren.

- Givetvis måste även kriminella få sörja och en medlem i en kriminell organisation har rätt att få en dödsannons, säger han. Men man måste beakta utformningen.

Emblemet utformades en gång av en falskmyntare på Kumla. Vargen symboliserar att ensam är stark men också flocken. Taggtråden runt om hänvisar till fångenskapen och flaggorna till att det ursprungligen var svenska och finska medlemmar. Visserligen var ledaren Patrik Huisman uttalad nazist, men organisationen betraktas inte som nazistisk utan som en rent kriminell organisation.

Fast när annonsen beställdes hade begravningsbyrån fått förklaringen att Brödraskapet stod för en sammanslutning av fångar som ville stötta varandra, berättar Christer Larsson, som är chef för familjeannonser.

Nu ska familjeannonser se över sina rutiner och vid tveksamhet ta kontakt med ansvarig utgivare som är den som slutligen godkänner det som trycks i tidningen, även annonserna.

DN var den första tidningen som godkände dödsannonser utan kors. I dag är sådana annonser mycket vanliga. Det förekommer att föreningars och företags logotyper finns med i dödsannonser och då måste alltid företaget i fråga godkänna det. Nazistsymboler är förbjudna. Men på familjeannonser har man fått andra förslag som man inte velat acceptera.

En gång ville någon ha en bild på en man vid en grill, eftersom den avlidne ofta brukade grilla, med texten "nu är det kokta fläsket stekt". Den godkändes inte. En anhörig ville ha en teckning på en kvinna som drack vin. Det tyckte de anhöriga var ett trevligt farväl, men annonsavdelningen förklarade att det kunde uppfattas som att kvinnan i fråga var alkoholist.

Det händer också att anhöriga vill hämnas genom dödsannonsen. Det kan vara en bitter son som vill ha en bild på en pokerspelande pappa. Eller en make som vill ge sjukhuset skulden för makans död. Sådant accepteras inte.

Men var går gränsen? Den frågan finns inget klart svar på. Redaktionschefen Pia Skagermark, som är ställföreträdande ansvarig utgivare, säger att det inte går att säga i förväg, man måste ta ställning från fall till fall. Men hon säger bestämt att Brödraskapets emblem inte skulle ha publicerats.

Nu tänker jag gnälla litet å läsarnas vägnar. I nyhetsspalten på utrikessidan sidan 17 stod en mindre lyckad rubrik i onsdagstidningen (8/11): "Sju sköts när Israel lämnade Beit Hanoun." Men det var ju åtta som sköts. "Israelisk militär sköt på tisdagen ihjäl sju militanta palestinier och en civilperson " Läsare som hann läsa rubriken reagerade direkt. Redigeraren försvarade sig med att notisen och rubriken kom från TT. Inget bra försvar, tycker jag.

Lördagen den 28 oktober gjorde Motor ett nummer av en webbfråga som de ställt till läsarna efter en artikel som var kritisk mot Volvo C30. "Kan du tänka dig att byta en fyradörrars sedan eller kombi mot en C30", löd frågan. Trots motorredaktionens kritiska artikel svarade 57 procent ja på frågan. Men vad stod det i artikeln? Jo, att många säger nej till Volvo C30 och att fyra av tio läsare gör tummen ned för tredörrars bilar. Men observanta läsare frågar naturligtvis varför man inte skrev att sex av tio gör tummen upp?

Motorredaktionen har inte kunnat ge något tillfredsställande svar till vinklingen.