För år 2006 rapporterade Rikspolisstyrelsen om 1.119 fall av teleövervakning och teleavlyssning efter tillståndsbeslut av domstol. I verkligheten gjorde polisen ytterligare 8.000 teleövervakningar. Men då fattades inget beslut i domstol.
Polisen kan genomföra hemlig teleövervakning utan att använda rättegångsbalken och tvingas gå via beslut i domstol. Möjligheten ges i lagen om elektronisk kommunikation. Polisen, eller andra brottsbekämpande myndigheter som Tullverket, kan på så sätt få rätt att ta del av teleoperatörernas uppgifter.
Kraven för att få ut upppgifterna den vägen är lägre än när beslutet fattas enligt rättegångsbalken. Det skriver tidningen Riksdag och Departement i sin nätupplaga. Det behöver exempelvis inte finnas någon skäligen misstänkt för brottet. För att få ut abonnemangsuppgifter från teleoperatörerna räcker det att det misstänkta brottet kan ge fängelse.
Rikspolisstyrelsen publicerar statistik över hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning, där besluten fattats i domstol enligt rättegångsbalken. Men det finns ingen statistik över besluten som fattas enligt lagen om elektronisk kommunikation.
Riksdag och Departement har i en statlig utredning hittat uppgifter där polisen uppskattar omfattningen av teleövervakning enligt lagen om elektronisk kommunikation till 8.000 fall för år 2006.
Enligt Rikspolisstyrelsens statistik för 2006 gavs:
* 226 tillstånd för teleövervakning.
* 893 tillstånd för hemlig teleavlyssning.
* 53 tillstånd för hemlig kameraövervakning.
DN.se har ännu inte nått någon på Rikspolisstyrelsen för en kommentar.