Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Dömda personer bakom familjehemsbolag

Vart sjunde familjehemsföretag som startade under hösten har kriminellt belastade personer i styrelsen, visar DN:s granskning. Konsulenternas uppgift är att utreda, utbilda och handleda nya familjehem, men få av företagarna har kunskap om traumatiserade barn – eller högre utbildning överhuvudtaget.

Tiotusentals ensamkommande barn anlände under hösten 2015 till Sverige, vilket ytterligare belastade socialtjänster som redan gick på knäna.

I samband med detta fullkomligt exploderade antalet nyregistrerade familjehemsföretag – så kallade familjehemskonsulenter. Deras affärsidé är att avlasta socialtjänster genom att rekrytera, utbilda och stötta nya familjehem. Från den 1   juni 2015 registrerades 278 nya konsulentföretag. Den 12 november, samma dag som regeringens nyinförda gränskontroller började gälla, registrerades åtta stycken. Fler på en dag än under hela juni månad.

Företagen tar på sig att kontrollera och handleda personerna som tar emot barn i sina hem. Men kontrollen av företagen och personerna bakom dem är i sin tur i princip obefintlig, vilket Dagens Nyheter och flera andra medier tidigare rapporterat.

DN har granskat styrelseledamöterna i samtliga 278 bolag. Av de 449 personerna är minst 47 dömda för brott sedan 2005. I flera bolag är samtliga ledamöter i styrelsen dömda för brott. 14 procent av bolagen har minst en person med kriminellt förflutet i styrelsen. Vanligt förekommande brott är rattfylleri och narkotikabrott, men även vapen- och dopningsbrott, misshandel och rån finns i registren. Enklare trafikbrott har vi inte räknat med.

Jämförelsevis visade en rapport från Brottsförebyggande rådet 2005, den senaste i sitt slag, att 6,3  procent av svenskarna finns i  polisens belastningsregister.

Potentiella familjehem ska kontrolleras i både belastningsregistret och polisens så kallade misstankeregister. Då räknas alla brott.

Utöver de 47 dömda företagarna har flera personer i bolagen utretts för mycket grova brott. En styrelseledamot åtalades exempelvis för försök till mord. Enligt åklagaren hade mannen i ett försök att hämnas för en misshandel skjutit flera skott med en pistol in i en bil full med människor. Mannen pekades ut av ett vittne, som sedan hoppade av under rättegången. Mannen friades.

 

• Klicka här för att se grafiken i större format

Foto:

 

En styrelseordförande dömdes för att ha knivskurit och halshuggit en kattunge. Samma man är också dömd för misshandel och brott mot knivlagen. En vd har dömts för att ha hotat en kvinna med pistol i avsikt att pressa henne på pengar.

Det är inte bara brott som förekommer i domarna. En styrelseordförande har vid flera tillfällen omhändertagits för psykiatrisk tvångsvård. Andra har segdragna tvister om pengar, stämningar för obetalda skulder och tvister om bidrag från socialtjänst och försäkringskassan.

Läs mer: Grovt kriminell drev hem för flyktingbarn

DN har talat med flera kommuner och de har en samstämmig bild av de nya företagen: de upplevs som dyra, oseriösa och opålitliga. Flera kommuner säger att de i vanliga fall aldrig skulle anlita dem, men i  krisläget som uppstod under hösten ställdes alla regler och rutiner på ända.

– Tyvärr har det blivit helt galet det här. Det startas företag här och där. Fram till i höstas fanns det ändå någon form av kontroll, nu efter anstormningen är allt bortspolat. Kommunerna tar det som finns och kollar inte upp något, säger en socialchef i Mellansverige till DN.

Granskningen visar också att 46  procent av ledamöterna i företagen, småföretag som i regel främst har sig själva som anställda, har gymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. 35 procent har någon form av eftergymnasial examen, men bara 4 procent har socionomutbildning.

Mikael Thörn är socionom i grunden och jobbar med statens offentliga utredningar. Han har en bakgrund på Inspektionen för vård och omsorg, IVO, och Socialstyrelsen där han har arbetat med granskningar av socialtjänsten.

– Man kan ha olika kompetens, alla behöver inte vara socionomer, men man bör ha kunskap i området. Det här handlar om omfattande verksamhet som ska ge stöd och skydd till barn. Det borde finnas kunskapskrav för att få arbeta med det, som att man är socionom, psykolog, lärare, eller åtminstone har någon form av utbildning som inkluderar barn, säger han till DN.

Foto: John Alexander Sahlin/TTEnsamkommande barn anländer till Hyllie. Foto: John Alexander Sahlin/TT

Mikael Thörn tycker att det som framkommer i DN:s granskning är skrämmande, men inte förvånande.

– Kommunen kan aldrig friskriva sig ansvaret, oavsett de oseriösa aktörerna. Det är de som har det slutgiltiga ansvaret för placering och uppföljning. Jag tror att man kan vara på väg mot en ny vanvårdsutredning.

Catarina Berndtsson har länge arbetat med familjehemsvård för socialtjänsten, men sedan i slutet av förra året är hon egenföretagare och jobbar på uppdrag av kommuner med att utreda familjehemmen. Hon beskriver en mycket ansträngd verksamhet och aktörer och utförare som saknar kunskap och kompetens. Hon anser att vården och kvaliteten är satt ur spel.

– Familjehemsföretagen ska ha kunskap om målgruppen och om hur man handleder och vägleder ett familjehem. De måste ha respekt för uppdragets svårighet, de måste förebygga och underhålla. Det är konsulenternas ansvar. Jag är kritisk till hur deras rekrytering av familjehem går till, men också till det bristfälliga stödet familjehemmen får, säger Catarina Berndtsson till DN.

Hon anser att familjehemsvården för framför allt ensamkommande barn är godtycklig och ifrågasätter hur de nybildade företagen ska kunna kvalitetssäkra vården när de inte vet vad den ska innehålla.

– Nästan 100 procent av de familjehem jag har besökt sedan årsskiftet har aldrig varit familjehem förut. Så tar de emot tre, fyra, fem ungdomar utan att förberedas på vad det innebär. I något fall har jag sett åtta ungdomar hemma hos en ensamstående kvinna.

De som inte förbereds på att barnen de ska få hem inte nödvändigtvis är glada, lättsamma och tacksamma kan få en chock när de placerade barnen anländer. I   många fall är de snarare ledsna och uppgivna, med traumatiska upplevelser i bagaget och en stor sorg och saknad efter sina familjer, berättar Catarina Berndtsson.

– Barnen behöver bli gränssatta, få stöd och omsorg. Det är detta familjehemskonsulenterna måste förbereda familjehemmen på, men det förekommer väldigt sällan. Det märker man genom att familjehemmen ger upp och att kommunerna tvingas omplacera ungdomarna.

Catarina Berndtsson anser att okunskapen i familjehemsföretagen drabbar barnen – och i förlängningen samhället. Bara i förra veckan medverkade hon med underlag som innebar att omplacera två unga killar som familjehemmen inte lyckades hantera.

– De var ute hela tiden och det visade sig att det inkommit polisanmälningar om snatteri och annat. Det viktiga är att de här barnen tas emot av familjer och verksamheter som jobbar med integration. Här finns många lycksökare som inte förstår svårigheterna med familjehemsvård och i slutändan så skuldbelägger man ungdomarna. Det skapar bara hat och segregation.

Foto:

Fakta. Familjehem

Konsulentstödda familjehem eller familjehemskonsulenter är begrepp för verksamheter som arbetar med att rekrytera, utreda, utbilda, stödja och handleda familjehem och jourhem samt att förmedla dessa hem och tjänster till kommunernas socialtjänster.

Dessa företag erbjuder extra stöd och rådgivning till familjehem med svåra placeringar och de flesta nybildade företagen är helt inriktade på ensamkommande flyktingbarn.

Det krävs varken tillstånd eller krav på kompetens för att starta ett privat företag som rekryterar och förmedlar de så kallade konsulentstödda familjehemmen till landets kommuner.

Fakta. Dömda ledamöter

DN har granskat bolagens 449 styrelsemedlemmar. Drygt en av tio har dömts för brott, och närapå samtliga saknar relevant utbildning.

  • Man, 36 år. Styrelseledamot och vd
    Dömd till 1 år och 6 månaders fängelse. Höll en pistol mot en kvinnas huvud och tvingade till sig hennes mobiltelefon.
  • Man, 34, Styrelseordförande och vd
    Dömd för grovt rattfylleri vid två tillfällen och fick 2007 villkorlig dom för misshandel.
  • Man, 29, Styrelseledamot
    Fängelse för dopingbrott. Åtalades för försök till mord - friades i tingsrätten.
    Enligt åklagaren hade mannen i ett försök att hämnas för en misshandel skjutit flera skott med en pistol in i en bil full med människor. Mannen pekades ut av ett vittne, som sedan hoppade av under rättegången.
  • Man 39, Styrelseledamot
    Förberedelse till rån, häleri, olaga hot vapenbrott, stöld, besöksförbud, försök till främjande av flykt.
  • Man, 38, Styrelseledamot och Ordförande
    Dömd för brott mot djurskyddslagen, knivhögg och skar halsen av kattunge, även dömd för misshandel och brott mot knivlagen.
Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.