Åsa Witkowski, verksamhetschef på kliniska enheten på Nationellt centrum för kvinnofrid:
– Vi vet ju redan nu att många kvinnor inte anmäler våldtäkter eftersom de inte tycker att det är någon idé när så få anmälningar leder till åtal och ännu färre till fällande dom. HD:s dom kan kanske resultera i att fler känner så.
– Vi vet att rättsväsendet mer och mer efterfrågar stödbevis i de här fallen. Sjukvården är ofta första länken i ränken i rättskedjan och nästa år ska en guide för spårsökningsinsats införas i hela vården. Då kan vi förhoppningsvis bistå mer med de stödbevis som behövs i rätten.
Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare, förbundsordförande för Brottsofferjourernas riksförbund:
– Det här är egentligen ingen revolution. HD har tidigare sagt att även om målsäganden är mer trovärdig så får det inte bidra till fällande dom, men varje gång det här ställs på sin spets och uppmärksammas så ökar domstolarna sin fokusering på bevisföringen.
– Men visst kan det här kännas väldigt olyckligt i rättssäkerhetsdebatten eftersom det är många våldtäktsoffer som vet att de har rätt, men att de inte får rätt. Det är ett problem vad gäller förtroendet för rättsväsendet att brottsoffer inte tycker att det lönar sig att anmäla.
Birgitta Ohlsson, riksdagsledamot (FP) och ordförande för Liberala kvinnor:
– Risken är att det här blir kontraproduktivt, att det blir en backlash. Färre vågar anmäla övergrepp eftersom de inte orkar gå igenom en rättsprocess. Det är ju den brottskategorin där man har störst mörkertal för att kvinnor inte vågar anmäla. De vet att det leder till så få fällande domar.
– Samtidigt är det självklart att det ska vara tydliga beviskrav. Därför måste vi uppmana folk att anmäla och se till att bli undersökta snabbt. Tiden får utvisa om HD varit för sträng här. Men det verkar oroväckande.