Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Drönarförare kan krävas på skadestånd

Foto: Alexander Mahmoud

Privatägda drönare blir alltmer populära, men orsakar också fler problem för flygsäkerheten. Hittills i år har 15 incidenter registrerats, flera gånger med stängda flygplatser som följd.

Nu överväger statliga Swedavia att kräva skadestånd av drönarentusiaster som flyger i skyddade luftrum.

Den 22 juni i år stängdes hela Arlanda av flygsäkerhetsskäl. Orsaken: En så kallad drönare, en obemannad radiostyrd flygfarkost, befann sig i luftrummet. Den upptäcktes av en pilot vars plan befann sig på 500 meters höjd, mitt under en inflygning norrifrån mot flygplatsens huvudbana.

Arlanda stängdes ner. I en halvtimme fick inga plan landa eller starta från Sveriges största flygplats. Mindre än tre veckor senare upptäcktes ännu en drönare. Även denna gång stoppades all flygtrafik.

– Det kan bli oerhört svåra följdverkningar om det skulle ske något med dem i luften, säger Ulf Wallin, pressansvarig på Swedavia.

Därför stängs luftrummet omedelbart när en drönare upptäcks.

– En sådan här drönare kan vara rätt stor. Om den träffar rakt i förarrutan på planet så kan man själv räkna ut vad som händer. Eller om den sugs in i en motor, det blir en kraftig smäll. Det finns stora, stora risker och skulle kunna leda till ett haveri.

Foto: Lisa Mattisson

En sammanställning av alla drönarincidenter hittills under året visar en tydlig trend: 15 händelser har rapporterats, jämfört med åtta under hela fjolåret. Hittills har man konstaterat att sju av dem har inneburit risk för flygsäkerheten medan övriga inte är färdigutredda. Minst fyra ledde till att flygplatser stängdes ner. Förutom Arlanda har Bromma flygplats drabbats vid flera tillfällen.

– Det blir fler och fler incidenter. Något måste göras, det känner nog alla. Men det är en svår nöt att knäcka. Lagstiftningen finns ju redan, säger Ulf Wallin.

På Swedavia, det statliga företaget som äger Bromma flygplats, Arlanda och en rad andra flygplatser, öppnar man nu för att kräva skade­stånd av drönarförare. Den som flyger i det skyddade luftrummet och tvingar fram ett stopp i trafiken skulle kunna få stå för kostnaden.

Incidenter med drönare i luftrummen polisanmäls rutinmässigt.

– Vi ser stora risker med utvecklingen säkerhetsmässigt. Om någon fälls så finns möjligheten att begära skadestånd. Det är inte helt orealistiskt att det skulle bli så, säger Ulf Wallin.

Att få stå för kostnaden för ett flygstopp skulle betyda kännbara summor för en privatperson. Plan som blir kvar i luften förbrukar bränsle i onödan, resenärer kan missa anslutningsflyg och behöva hotell eller nya biljetter. Dessutom förlorar flygbolagen i anseende inför kunderna som inte kommer fram i tid.

Malmö Aviation, som står för en stor del av trafiken på Bromma flygplats, uppskattar kostnaden för de halvtimmeslånga stopp i Bromma som skett hittills till omkring 50 000 kronor styck. Det kan dock bli betydligt dyrare.

– Sker det i rusningstrafik, när vi har som flest avgångar, kostar det mer. Framförallt om man måste lägga in folk på hotell, säger Anders Engzell, kommunikatör på Malmö Aviation.

Läs också: Csaba Bene Perlenberg: Drönare utan lagkompass

Privatpersoner kan inte räkna med att hemförsäkringen ska täcka kostnaden. Enligt en kartläggning som TT genomförde nyligen säger Trygghansa, Länsförsäkringar, If och Folksam alla att skador orsakade av drönare inte täcks av de vanliga försäkringsvillkoren.

Men att gripa den som kör drönaren är svårt. När piloter ser drönare från luften samtidigt som de genomför en inflygning i hög hastighet, som vid Arlanda den 22 juni, är det svårt att veta exakt var den befann sig.

– Då har vi haft lite oklara koordinater. Det blir som att leta efter en nål i en höstack, säger Annie Jeppas vid Arlandapolisen.

De polisanmälda drönarincidenterna har rubricerats som brott mot luftfartslagen, vilket kan ge böter. Vid allvarligare händelser, där faran är stor och medvetet orsakad, kan annan lagstiftning bli aktuell. Som värst skulle det kunna klassas som luftfartssabotage, vilket kan ge fängelse i upp till fyra år.

Fakta. Så säger reglerna

Som privatperson får man i all­- mänhet använda drönare utan tillstånd, förutsatt att man följer vissa riktlinjer. För kommersiell användning krävs dock tillstånd från Transportstyrelsen.

Drönare får inte flygas så att de utsätter andra för fara, oavsett hur långt från flygplatser man befinner sig. Till exempel är det förbjudet att flyga över folkmassor, bilar eller tåg.

Den får inte heller flygas utom förarens synhåll. Rekommenderat avstånd är maximalt 500 meter i sidled och 120 meter i höjdled.

Den som fotograferar eller filmar från sin drönare måste ha tillstånd för att sprida bilderna, oavsett hur det sker. Däremot krävs vanligtvis inget tillstånd för själva fotograferingen.

För både privatpersoner och företag gäller generellt flygförbud inom kontrollzonerna. Dessa finns runt flygplatser och täcker på många ställen hela städer.

Dessutom finns restriktionsområden, som förbjuder flygning över militära skyddsområden, skjutplatser eller för att skydda naturlivet.

Luftfartsverket släppte nyligen en karta som visar kontrollzonerna. Den hittas på www.lfv.se.

Den som ändå flyger inom en kontrollzon kan dömas till böter för brott mot luftfartslagen och tvingas betala skadestånd.

Hemförsäkringar täcker i allmänhet inte skador orsakade av drönare.

Källa: Transportstyrelsen, Försvarsmakten

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.