Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Drönartrend väcker oro för integriteten

02:04. Obemannade flygfarkoster, drönare, blir allt vanligare för filminspelning. Men det finns en problematik i att man filmar och kränker folks integritet. ”Man får vara aktsam”‚ säger Per Nilsson.

Intresset för civila drönare växer explosionsartat. Men trots att de obemannade luft­fartygen redan används kommersiellt och av privatpersoner är reglerna otydliga för hur säkerheten och integriteten ska garanteras.

Av den anledningen genomförs nu en stor EU-utredning kring hur drönare ska integreras både i luftrummet för flyg och i vår vardag.

Jordbrukare, mäklare och medi­eföretag har dem redan. Polisen och budfirmor hör till dem som ser en framtida användningspotential. Drönartekniken är dessutom så billig att relativt avancerade system går att köpa av privatpersoner för några tusenlappar, ofta utrustade med kameror som kan filma och ta bilder.

Men det finns många olösta frågor kring hur integriteten och säkerheten för allmänheten ska garanteras.

– Den ansvarsfulla användningen kommer med säkerhet att öka framöver. Men jag är orolig för att den ökade spridningen också kommer att leda till en ökad oreglerad användning av mindre ansvarsfulla företag och personer. Detta kan få betydande konsekvenser när det gäller integriteten för människorna på marken, säger Rachel Finn, forskare som genom Londonbaserade konsultfirman Trilateral Research jobbar på en rapport om civila drönare på uppdrag av EU-kommissionen.

Tillsammans med andra experter ska hon ta fram förslag på en policy för civila drönare inom EU. I fokus för arbetet står säkerhet, integritet, men också att möta det ökade intresset från näringslivet. 2016 finns även planer på att även öppna upp luftrummet för flyg för civila drönare.

Användningen av drönare är redan i dag förenat med ett flertal regler och krav, men de skiljer sig ofta åt mellan länder. Den som vill köra i kommersiellt syfte i Sverige måste söka tillstånd från Transportstyrelsen. Bilder som tas från luften måste dessutom skickas till Försvarsmakten innan de får spridas.

Vad många verkar ha missat är att det dessutom krävs övervakningstillstånd från Länsstyrelsen för att fotografera från en drönare i luften över offentliga miljöer där det rör sig människor. Trots det har inte en enda ansökan behandlats under det år som gått sedan Data­inspektionen tog över tillsyns­ansvaret.

– Det kan ju handla om okunskap om att tillstånden måste sökas, eftersom vi inte känner till att ett enda ärende prövats av landets länsstyrelser under det senaste året. Vad jag vet söktes inte tillstånd innan det heller, säger Nicklas Hjertons­son, jurist på Data­inspektionen.

Möjligheten att få tillstånd för nöjesfotografering över platser där det rör sig människor bedöms som närmast obefintlig. Integritets­intresset väger tyngre än övervakning på allmän plats som inte handlar om att förebygga brott eller förhind­ra olyckor.

– Dessutom ska man ha klart för sig att de som kameraövervakas med drönare oftast inte vet om att de blir övervakade, vilket är en skillnad jämfört med annan kameraövervakning där information vanligen lämnas genom tydlig skyltning, säger Nicklas Hjertonsson.

Att ändå fotografera kan innebära skadeståndsskyldighet och i mer allvarliga fall böter och fängel­se.

Även på Totalförsvarets forskningsinstitut följer man utvecklingen och beskriver utvecklingen som explosions­artad.

– För tio år sedan var det här närmast en forskningsfråga. I dag är det något som studenterna gör som en övningsuppgift, säger Martin Hagström, forskningsledare på FOI.

Han känner inte till att några olyckor rapporterats i samband med användning av de förarlösa farkosterna i Sverige. Men betonar att riskerna ökar i takt med att fler används och användningsområdena utökas.

– Är man antagonistiskt lagd är det här så klart också något som skulle kunna användas i terror­syfte, säger Martin Hagström.

Tidigare i våras fick Sveriges infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) frågan i riks­dagen om hur Sverige står rustat inför den stundande drönar­anstormningen.

Svaret då var att de nuvarande lagarna kring luftfart och övervakning är tillräckliga och går att applicera på drönaranvändningen. Något hon håller fast vid. Under hösten kommer hon diskutera drönarnas framtid vid ett av EU:s minister­rådsmöten.

Drönare

Obemannade luftfartyg – drönare – kan omfatta exempelvis flygplan och helikoptrar. Bland de vanligaste benämningarna finns UAV (Unmanned aerial vehicle) och RPAS (Remotely piloted aircraft system). De kan väga från några gram till flera ton. De som används i Sverige väger under 150 kilo.

Vilka tillstånd behövs?

Tillstånd krävs om luftfartyget ska uppföras i samband med utprovning, forskning, kommersiella ändamål som uppdragsflygning, och när luftfarkosten körs utom synhåll för piloten.

För hobbyflygning behövs generellt inget tillstånd.

Vid foto och filmning i offentlig miljö ska tillstånd sökas från Länsstyrelsen. Bilder ska dessutom skickas till Försvarsmakten för granskning innan de får spridas.

Olika tillstånd tillämpas och är beroende på farkostens vikt.

Drönarna får inte heller framföras om de är utom synhåll för piloten.

Källa: Transportstyrelsen/Datainspektionen

Redan en miljardindustri

Enligt en ny rapport från  forskningsinstitutet Visiongain är den globala marknaden för civila drönare nu en miljardindustri.

Bara i Tyskland, Frankrike och Storbritannien, som detaljstuderats i rapporten, väntas marknaden för små drönare att växa med mellan 15 och 25 procent i år, från 86 miljoner dollar, 588 miljoner kronor, förra året.

Även Sverige tillhör de europeiska länder där intresset för de förarlösa farkosterna är som starkast, enligt rapporten. ”Det är väldigt höga tal och vi ser ännu högre tillväxt de kommande åren”, säger analytikern Gabriel Elefteriu till DN.

DN

Drönare som utmärkt sig

1. Danska medier rapporterar under våren att kriminella gäng har börjat använda drönare för att hålla koll på var polisen rör sig i området Christiania i Köpenhamn.
2. Vid ett torgmöte i Ronneby i maj cirkulerar en minidrönare utrustad med en pizzabit ovanför SD-ledaren Jimmie Åkesson.
3. En drönare landar precis framför Tysklands förbundskansler Angela Merkel när hon håller ett tal i Dresden i september 2013.