Midsommar betyder starka drycker för många svenskar. Men hur och vad du dricker beror på var i landet du bor.
– Det vardagliga smådrickandet finns inte på samma sätt i norra Sverige, säger alkoholforskaren Mats Ramstedt.
I en ännu opublicerad rapport har Sorad, centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, kartlagt hur det dricks i olika delar av Sverige. Och de fördomar som eventuellt kan finnas om att människor på landsbygden kolkar i sig mängder av alkohol kommer på skam. Flest nykterister finns nämligen i Norrbottens län och i stället är det stockholmarna som dricker mest och oftast. Av Sorads kartläggning framgår att norrbottningarna dricker i genomsnitt fem gånger i månaden, stockholmarna åtta. Drygt 30 procent av norrbottningarna har inte druckit alls de senaste 30 dagarna och räknas därmed som nykterister, motsvarande siffra i huvudstaden är under 18 procent.
– Det finns en tradition av nykterhet i Norrlandslänen som inte alls finns i södra Sverige, med undantag av Jönköpings län. Däremot verkar det vara så att när man väl dricker, så dricker man mer, säger Mats Ramstedt, som är en av forskarna bakom rapporten.
Satt i relation till hur ofta man dricker är nämligen antalet "intensivkonsumtionstillsfällen", mer än en flaska vin, något högre i nykterhetslän som Norrbotten och Västerbotten. Däremot, menar forskarna, tycks den totala alkoholkonsumtionen bli lägre i miljöer där en stor andel av befolkningen inte dricker alls. Sociala faktorer och attitydskillnader är sannolika orsaker.
Skillnaderna mellan stad och land visar sig också i vad man föredrar att dricka. Rött mellanprisvin på flaska, dyra röda viner på box, rosé, champagne, mousserande vin och importerad öl på flaska går bra i storstan, medan landsbygdsborna föredrar svensk öl på burk, vitt vin på box, okryddat brännvin, likör och fruktvin.
– Storstäderna anammar nya vanor och trender snabbare. Det är välkänt att det kontinentala drickandet är vanligare i storstadsområdena med det enorma utbud av restauranger, barer och andra alkoholserverande inrättningar som finns där, säger alkoholforskaren Håkan Leifman.
Problemet, menar han, är att många inte nöjer sig med att byta till kontinentala dryckesvanor på ett till två glas vin per dryckestillfälle.
– I stället lägger man till det till det mer traditionella helgdrickandet, som ofta består av intensivkonsumtion. De flesta klarar av att dricka på ett förnuftigt sätt, men ju mer det dricks, ju fler faller också dit och blir beroende, säger Leifman.
Alkoholvinden verkar dock vara på väg att vända. Nya enkätundersökningar bland niondeklassare visar att drygt 40 procent aldrig provat alkohol. Det är dubbelt så många som för tio år sedan, då 23 procent uppgav att de aldrig smakat starkt.