Tre kvarts miljard kronor kostade det att uppfylla förre S-ministern Thomas Bodströms löfte om ett superfängelse för landets farligaste brottslingar. Nu finns det 72 platser på säkerhetsavdelningar, men bara nio fångar i hela landet anses så farliga att de får placeras där.
Löftet om ett superfängelse blev utvägen ur förre justitieministern Thomas Bodströms (S) största politiska kris, då fångar fritogs och rymde från det som skulle vara landets säkraste fängelser år 2004. Den borgerliga oppositionen talade då om svängdörrar på Kumla och krävde Bodströms avgång. Nu är löftet uppfyllt och tre identiska säkerhetsbyggnader för särskilt farliga interner i Kumla, Hall och Saltvik är bygda.
Men trots att bara en av de tre enheterna är i bruk – den på Kumla – så har Kriminalvården inte ens kunnat fylla den. 9 av de 24 platserna i Kumlas nya bunker är fyllda av intagna som uppfyller lagens krav på att spärras in på säkerhetsavdelning.
Antalet rymningar från svenska fängelser har redan innan de nya bunkrarna byggdes minskat dramatiskt. År 2004 rymde 33 personer från slutna anstalter, år 2008 var det 8.
Innan Kumlas säkerhetsenhet invigdes i höstas har det funnits tolv till tretton säkerhetsplatser i hela landet, enligt Kriminalvårdens säkerhetschef Christer Isaksson. Och nu har Kriminalvården alltså byggt 72 stycken nya, till en dubbelt så hög dygnskostnad som andra fängelseplatser på slutna anstalter.
Har ni byggt för många säkerhetsavdelningar?
– Nej, det här ger oss klart bättre möjligheter att differentiera och möta behoven bättre, säger Christer Isaksson.
Han berättar att tolv platser på Saltvik till exempel ska användas för hotade intagna som behöver skydd.
De två avdelningar på Kumlas nya bunker som nu inte kan fyllas med intagna som uppfyller lagens krav för att bli placerade på säkerhetsenhet har döpts om till normalavdelningar. Där placeras fångar som inte uppfyller de högsta kraven på att vara rymningsbenägna och farliga.
– Det är avdelningar där vi har bättre kontroll, där placerar vi till exempel fångar som har medverkat till oroligheter, agitation, kommunikationsstörningar och trakasserier av andra fångar, säger Kriminalvårdens säkerhetschef.
Thomas Bodström själv anser fortfarande att det var rätt att bygga säkerhetsenheterna.
– Det är för tidigt att säga att alla inte behövs, jag tror att det kommer att se annorlunda ut om några år. Vi vill inte hamna i den situationen som rådde i början av 2000-talet då fångar styrde på fängelserna.
Han säger att de 750 miljoner byggnaderna kostat lätt kan sparas in genom att bygga fler ”halvvägshus”, som är ännu öppnare än öppna anstalter och där skötsamma fångar kan sköta sig själva.
Regeringen håller på att granska de höga kostnaderna för Kriminalvårdens nya fängelsebyggnader.
– Självfallet är det viktigt att inte bygga dyrare än nödvändigt. Samtidigt finns det behov av flexibilitet och att kunna hantera höga krav på säkerhet, säger justitieminister Beatrice Ask (M).