De senaste åren har lunchpriserna stigit kraftigt – klart mer än priset på andra varor, visar statistik som DN tagit del av. Samtidigt ökade snabbmatsrestaurangerna sin omsättning. Risken finns att fler äter sämre, varnar hälsoexperter.
Mellan 1991 och 2003 ökade dagens lunch mindre i pris än många andra konsumentvaror och restaurangägare har länge klagat på att de inte tjänar några pengar på luncherna.
Men sedan 2004 har priset på dagens lunch stigit med 22 procent. Medan konsumentprisindex, snittet för alla varor och tjänster, gått upp 7,8 procent.
Under fjolåret ökade snabbmatsrestaurangerna sin omsättning med 4,1 procent. Det är den största ökningen bland alla restaurangtyper. Utvecklingen oroar hälsoexperter.
– Lunchen är ett viktigt mål på dagen och jag tror att många är väldigt priskänsliga. Blir måltiderna för dyra underlättar inte det att folk får i sig nyttig mat, säger Helené Bertéus Forslund, dietist och forskare vid Göteborgs universitet.
Stephan Rössner är professor och näringsexpert på Karolinska institutet. Han betonar också vikten av en bra lunch.
– Särskilt i Stockholm finns många singelhushåll och för dem är lunchen dagens enda riktiga måltid och då är det viktigt att man äter ordentlig, säger Rössner.
Lunchfrämjandet är en stiftelse som vill främja bra luncher. Bakom stiftelsen står bland annat Sveriges Hotell- och restaurangföretagare, SHR, och Accord Services som ger ut rikskuponger. Lunchfrämjandet skyller prisutvecklingen på staten och Skatteverket.
– Staten tar fram ett lunchvärde varje år som styr storleken på rikskupongerna. I år höjdes värdet på lunchen från 74 till 76 kronor och då höjer alla restauranger sina priser. I diskussionerna mellan SHR och Skatteverket vet jag att det var ett gränsfall om man skulle höja, säger Jan Borg, projektledare på Lunchfrämjandet.
Men på Skatteverket anser man inte att höjningen av värdet på lunchen varit prisdrivande.
– Det är väldigt svårt att bestämma vad förmånen är värd. En lunch kan kosta allt från 38 till 300 kronor och därför fastställer vi en schablon för dagens rätt, säger skattejurist Birgitta von Euler.