Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Efter Brysseldåden – svenska kärnkraftverk höjer säkerhet

Foto: TT

Efter terrorattackerna i Bryssel har säkerheten skärpts kring de svenska kärnkraftverken. Minst en terrormisstänkt har sökt jobb inom en säkerhetsklassad del av elförsörjningen, uppger säkerhetschefen vid Svenska kraftnät.

På onsdagsmorgonen kom nya uppgifter om att belgiska kärnkraftverk kan ha varit målet för självmordsbröderna el-Bakraoui som sprängde sig på Bryssels flygplats och i tunnelbanan vid Maelbeeki tisdags. Kort efter terrorattentaten skärptes bevakningen av belgiska kärnkraftverk och all ”icke nödvändig” personal kallades hem.

Även i Sverige har myndigheten Svenska kraftnät begärt förstärkt kontroll kring de svenska kärnanläggningarna.

– Vi har haft en del kontakter med Säpo just med anledning av det som inträffat i Bryssel. Vi har pratat om huruvida vi behöver vidta några extra ordinära åtgärder. Vi har nu vidtagit extra säkerhetsåtgärder och stärkt tillsynen av allmänna utrymmen, så som receptioner och parkeringsplatser. Vi kontrollerar folk som går ut och in lite noggrannare, säger Alireza Hafezi, säkerhetsskyddschef på Svenska kraftnät.

De förstärkta säkerhetsåtgärderna sker inom ramen för befintliga resurser.

– Hotbilden är enligt Säpo inte sådan att det finns några hot riktade mot oss, just nu i alla fall. Men läget kan förändras och det kan gå snabbt, säger han.

Det är respektive kärnkraftverk som ansvarar för säkerheten på plats på anläggningen. I det ingår bland annat kontroll av individer som går in och ut ur anläggningarna, fordonskontroller och ansvar för skalskyddet. På Forsmark är man förtegen om vilka åtgärder som vidtagits.

– Vi kommenterar aldrig vilka säkerhetsnivåer vi ligger på vid olika tillfällen. Vi har alltid en relevant säkerhetsnivå. Men om vi går upp eller ner kommenterar vi inte, säger Claes-Inge Andersson presschef på Forsmark. 

2014 upptäckte belgiska myndigheter att en känd IS-krigare under flera år varit anställd som säkerhetstekniker vid kärnkraftverket Doel, enligt uppgifter i den tyska tidningen Spiegel. Mannen jobbade under tre års tid som säkerhetstekniker inom kärnkraftverkets högsäkerhetsområde innan han 2012 reste till Syrien för att ansluta sig till Islamiska staten. Han dödades några månader senare.

Det är myndigheten Svenska kraftnät som ansvarar för personsäkerhetskontrollerna av anställda vid svenska kärnkraftverk och andra anläggningar inom elförsörjning som är säkerhetsklassade. Alla nya medarbetare måste genomgå en noggrann säkerhetsprövning och registerkontroll. Det senare innebär att Säkerhetspolisen, Säpo, kollar av personen mot sina brotts- och misstankeregister. Förra året gjordes 8.000 sådana registerslagningar.

– Förekommer man i någon utredning hos Säpo så får vi uppgifter om det. Då får vi och företaget fatta beslut om vi ska gå vidare eller stoppa. Att någon förekommer i så allvarliga utredningar som terrorism är mycket ovanligt. Vid den typen av brott har vi nolltolerans, säger Alireza Hafezi, säkerhetsskyddschef.

Vid hur många tillfällen har ni sagt nej till en sökande på grund av att denne förekommer i en terrorutredning?

– Det är mycket ovanligt, men det har förekommit en och annan. Jag har en i färskt minne. Den personen sökte en tjänst inom en annan del av elförsörjningen som inte är ett kärnkraftverk men är säkerhetsklassad. Personen förekom i en utredning under rubriceringen terrorism. Det var inte kopplat till IS. Mer kan jag inte kommentera, säger han.

Hur gör ni för att fånga upp om en person under tiden denne är anställd på en anläggning radikaliseras?

– Efter en registerkontroll hos Säpo ligger ärendet öppet i vårt system. Så fort Säpo får upp någon av våra anställda hos sig så informeras vi. Den kan man också få information eller tips från andra håll. Men när sånt förekommer anmäler vi till Säpo. Vi kan inte bedriva polisiär verksamhet, säger Hafezi.

Säkerhetsprövning ska göras om en person genom anställning eller på annat sätt deltar i verksamhet som har betydelse för rikets säkerhet eller för skyddet mot terrorism. Säpo vill inte berätta vad säkerhetskontrollerna för Svenska kraftnät gett för resultat. 

– Vilka utslag som olika registerkontroller ger är någonting som vi aldrig går in på, säger Fredrik Milder, pressekreterare på Säpo.

Han säger att Säpo vid säkerhetsprövningar kontrollerar flera register, därbibland misstankeregistret. 

– Om man har en registrering i något register så berättas det för myndigheten. Sedan är det upp till myndigheten att fattas beslut om anställning baserat på det vi har fått fram, säger Fredrik Milder.

Tidigare incidenter vid de svenska kärnkraftverken har vid flera tillfällen rest frågor om hur väl skalskyddet och kontrollerna av de anställda fungerar. 2012 lyckades ett stort antal miljöaktivister från Greenpeace ta sig in på kärnkraftverken i Ringhals och Forsmark.

Ett 20-tal aktivister tog sig in på cyklar på Ringhals område, medan uppemot ett 50-tal aktivister klättrade in på Forsmarks område med hjälp av stegar. Greenpeace sade sig genomföra aktionen som ett ”fredligt stresstest” för att uppmärksamma säkerhetsbristerna på kärnkraftverken.

Med anledning av intrången har nya säkerhetsåtgärder införts, enligt Alireza Hafezi.

– En åtgärd som har tillkommit är att fordonskontrollen har flyttats en bit bort från kärnkraftverken. Det förhindrar människor som inte har tillstånd att vistas på området att kunna utföra den typen av angrepp.

2007 riktade dåvarande Strålsäkerhetsmyndigheten kritik mot Forsmark efter att det avslöjats att personal varit alkoholpåverkad på arbetsplatsen. Enligt en undersökning från Aftonbladet hade enskilda anställda vid samtliga kärnkraftverk i Sverige uppträtt alkohol- och eller drogpåverkade på arbetet. Alireza Hafezi säger att myndigheten jobbat aktivt med de här frågorna sedan dess.

– Vi har bland annat satt upp detektorer inom vissa zoner av kärnkraftverken. Vi kör stickprovskontroller av narkotika och det är numera sällan vi på rapporter om påverkade anställda.

(Detektorerna sätts dock inte upp av myndigheten, som inte heller utför stickprovskontroller, men det är exempel på åtgärder kärnkraftverken kan ta till, förtydligar Svenska kraftnäts pressekreterare.)

Finns det mer att göra för att förstärka säkerheten?

– Det finns alltid möjligheter att förbättra rutinerna. Det viktiga är att den här typen av verksamhet är under systematisk granskning.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.