Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Efter terrordådet: Regeringen vill öka trafiksäkerheten genom geofencing

Foto: Magnus Hallgren

Efter terrordådet ska digitala möjligheter att begränsa hastigheten på fordon i vissa miljöer utredas. Initiativet presenterades av infrastrukturminister Anna Johansson och företrädare för transportbranschen på torsdagen.

På torsdagen presenterade infrastrukturminister Anna Johansson vid en pressträff tillsammans med Stockholm Stads finansborgarråd Karin Wanngård och representanter från Volvo Cars, Volvokoncernen och Scania ett regeringsbeslut för hur kapningar av lastbilar liknande den som skedde vid terrorattacken i Stockholm den 7 april, ska kunna förhindras i framtiden. 

Regeringen har gett Trafikanalys i uppdrag att undersöka lösningar för hur man ska kunna göra transporter på ett säkert sätt. Hur den lösningen ska se ut återstår att se, och utredningen redovisas i mars nästa år. 

– Dels kan man tänka sig att man under vissa tider bara tillåter lättare fordon, man skulle också kunna tänka sig att man i vissa zoner förbjuder fordon över en viss vikt, säger infrastrukturminister Anna Johansson till DN.

Samtidigt presenterades ett initiativ där Scania, Volvo och Volvo cars tillsammans med myndigheter och Stockholms kommun, tillsammans ska utvärdera en teknik som kallas geofencing. Det innebär att man genom GPS på fordon kan se var de befinner sig och  införa begränsningar i vissa områden, till exempel hastighetsbegränsningar eller att man inte låter vissa typer av fordon komma in i vissa områden.  

Hade en sådan teknik kunnat förhindra attacken i Stockholm?

– Jag vill inte spekulera, men jag tror inte att man hade kunnat förhindra attacken, för kapningen hade kunnat ske ändå. Men om den bilen varit uppkopplad och haft tekniken hade man kunnat minska skadeverkningarna genom att antingen vissa gator är stängda för viss typ av trafik och motorn stänger av där, eller att man begränsar hastigheten till gåfart. Man kanske skulle kunna ha förhindrat att utfallet blev så fruktansvärt, säger Anna Johansson till DN. 

Geofencing skulle dock bara fungera på nya fordon, som är uppkopplade till systemet. För äldre bilar fungerar inte åtgärden, men i framtiden skulle man kunna införa begränsningar för var man får köra med fordon som inte är uppkopplade till tekniken, menar Anna Johansson. 

– Först ska den här tekniken prövas, sedan får man hantera de fordon som inte är uppkopplade. Men redan idag finns miljöregler i vissa områden där man har krav på avgasutsläpp, och det skulle kunna finnas liknande regler för att man ska vara uppkopplad. Men om det blir så, är tidigt att säga, säger Anna Johansson. 

Vid terrordådet på Drottninggatan den 7 april dödades fem personer och ett antal skadades när gärningsmannen Rakhmat Akilov i lastbil rammade fotgängare längs med Drottninggatan för att till slut krascha in i Åhléns-varuhuset.

Lastbilen som användes kapades när en chaufför från Spendrups just lastat av en leverans vid en restaurang på Adolf Fredriks kyrkogata. När chauffören stod bakom sitt fordon och precis skulle köra iväg hoppade en maskerad man in i förarhytten och stal bilen. Lastbilschauffören försökte stoppa kapningen genom att ställa sig framför lastbilen men hoppade åt sidan när lastbilen kördes emot honom med hög fart för att sedan fortsätta sin vansinnesfärd nerför Drottninggatan. 

Kort efter terrorattacken stärktes säkerheten på Drottninggatan, genom att man placerade ut tio nya stenlejon. Sammanlagt finns nu 38 stenlejon utplacerade på gatan, men de kan dock inte stoppa en lastbil som kommer i hög fart, menade biträdande stadsdirektör Fredrik Jurdell i en intervju med DN i april. 

Krav har förekommit på att Stockholms mest besökta gågator ska förses med liknande hinder som de som finns kring Rosenbad och Riksdagshuset, så har dock inte skett, då politikerna menar att man fortsatt vill att Stockholm ska vara en öppen stad. 

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.