Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Efter tio år: Nu finns näthatskoder

Foto: TT

I tio år har poliser som jobbar med it-brott velat ha brottskoder för näthat. Nu finns de. Hittills har ingen säkert kunnat säga om näthatet ökar eller minskar, det saknas statistik.

– Vi har påtalat problemet länge, säger it-polisen Anders Ahlqvist.

Brottskoder är avgörande för hur polisanmälningar redovisas i statistiken. Fram tills i år har det saknats koder för brott som sker på internet. Det är därför oklart hur många fall av trakasserier och hot på nätet som anmäls varje år.

– Vi har påtalat problemet länge. Det har naturligtvis inte varit bra för brottsbekämpningen att inte veta omfattningen på problemet, säger Anders Ahlqvist, verksamhetsspecialist på nationellt it-brottscentrum.

Utan statistik har det varit svårt för polisen att veta hur mycket pengar och personal de ska lägga på att bekämpa näthat.

– Den största skillnaden för oss är att om vi kan visa att problemet ökar eller minskar så att vi kan fördela resurserna bland polisen.

De nya koderna gäller olaga hot och ärekränkning på internet. I omkring tio år har poliser som jobbar med it-brott efterfrågat näthatskoder. Först 2012 kom förfrågan från polisen till Brottsförebyggande rådet som tar fram nya brottskoder och tar bort gamla.

Linda Ejdeholm, som är analytiker på polisens enhet för verksamhetsstyrning och analys, säger att förfrågningarna om koder för näthatsbrott tidigare inte uppfyllt kraven för att införas. Det är en orsak till att de dröjt.

– BRÅ skrev att det skulle innebära att en betydande mängd nya brottskoder behöver skapas. Det är ett väldigt omfattande administrativt tillägg i systemen både hos polisen och hos åklagarna.

De nya koderna gäller olaga hot och ärekränkning på internet. 2012 efterfrågade polisen även koder för ofredande och sexuellt ofredande. De kan införas i framtiden.

– Det här är också ett test för att se hur det funkar att ha uppdelningen via internet och övriga fall. Att man inte gör ett allt för stort ingrepp i brottskodsstrukturen och sedan blir det dålig kvalitet, till exempel.BRÅ är restriktiva med att införa nya brottskoder, säger statistikern Åsa Lennerö. Ju fler koder som finns desto större risk att de används fel och då blir statistiken missvisande.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.