De tre somaliesvenskarna som fördes upp på USA:s sanktionslista får på tisdagen sin sak prövad i EG-domstolen. Två av dem är avförda från listan men nu gäller det principerna: hade EU rätt att lagstifta om sanktionslistan.
- Det handlar om huruvida det är möjligt att inom ramen för EU-samarbetet lagstifta på det här sättet och kringgå medlemsländernas riksdagar och grundlagar. Jag anser att Västeuropa inte haft motsvarande lagstiftning sedan medeltiden. Sanktionslistan är en form av bannbulla, säger advokat Thomas Olsson som tillsammans med sin kollega Leif Silbersky åker till Luxemburg för att argumentera för sina klienters sak inför domstolen.
Bakgrunden är den lista som USA snabbt upprättade efter terrorattackerna mot USA den 11 september 2001. Den innehöll personer som ansågs ha kopplingar till terrornätverk. Tre svenskar med somaliskt ursprung fördes upp på listan eftersom de arbetade med den informella penningförmedlingen al-Barakaat. USA påstod att pengar inte bara fördes över från somalier i Sverige till släktingar i Somalia utan att pengar även gick till terroristverksamhet.
FN antog USA:s lista och därefter gjorde EU samma sak vilket innebar att alla tillgångar hos al-Barakaat och de tre somaliesvenskarna frystes. Efter protester gick USA efter tio månader med på att två av svenskarna togs bort från listan. Den tredje har vägrat acceptera alla villkor som USA ställer.
Det EG-domstolen nu ska till ställning till är om det var i överensstämmelse med lagarna att EU antog sanktionslistan.
- Det har inte gått till som vid normal lagstiftning; där fastslås följderna om man gör si eller så, och så prövas om man har gjort det. Här var lagstiftningen i form av namnlistor utan utredning eller bevis, säger Thomas Olsson.
Skriftligt material har redan överlämnats. På tisdagen får parterna lägga fram muntliga argument och domstolen möjlighet att ställa frågor. Det är ovisst när domen kommer.