På Lovö prästgård några kilometer från Stockholms centrum idisslar kvigorna stilla i det vackra vårvädret, och så snart markerna torkat lite är det dags för dem att släppas ut på vårbete i hagarna intill. Det blir ytterligare ett steg i deras utveckling till fullvärdiga ekologiska mjölkkossor. Elin Rydström visar runt på gården där dräktiga tackor tuggar i sig av de första späda gräs- stråna och fluffiga Hedemorahöns kilar in och ut ur stallet.
– För mig är det så självklart med ekologiskt. Jag är uppväxt med det här. Mitt engagemang grundar sig på kärleken till djur och natur och ett stort intresse för lantbruk, säger hon.
Elin Rydström är nyvald ordförande för intresseorganisationen Ekologiska lantbrukarna och driver tillsammans med sin man Karel lantbruket här på Drottningholm. Hon vill fortsätta att utveckla det som föräldrarna en gång startade, med ekologisk djurhållning och odling av foder.
Hon tillhör den gren av lantbruket som är övertygad om att den ekologiska vägen är den mest hållbara. Det går inte att fortsätta med kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel som används inom det konventionella jordbruket. Målet är att bli oberoende av olja och att skapa en giftfri miljö.
– Att ställa om till ekologiskt jordbruk innebär även en mental omställning. Det är ett nytt sätt att tänka och man kan oroa sig för om det ska fungera eller löna sig. Man kanske tycker att man driver ett bra och effektivt jordbruk och vill inte höra att man är sämre än de som odlar ekologiskt.
29-åriga Elin Rydström flyttade tillsammans med sina föräldrar till Lovö prästgård för 25 år sedan. Därmed hänger hennes liv i stort sett samman med den ekologiska odlingens genombrott. Tidigare fanns det bland annat en begränsad biodynamisk odling, som hade sina anhängare men som sågs med misstänksamhet av andra.
Nu har marknaden för ekologisk mat fått ett betydligt bredare genomslag. Tidigare i veckan visade en studie från marknadsundersökningsföretaget Nielsen att det såldes ekologiska livsmedel för 3,3 miljarder kronor i Sverige förra året. Det är en ökning med 46 procent jämfört med året innan. Studien visade också att det är kvinnor i storstadsområdena som är mest angelägna om att handla ekologiskt.
I klimatdebattens kölvatten har valet av ekologisk mat också setts som ett sätt för den enskilde att bidra till en bättre, mer miljövänlig värld.
Men nu börjar röster höras om att den ekologiska maten inte bara kan kläs i rosenskimrande skrud. Flera debattörer, som Marit Paulsen, och forskare lyfter fram ett moraliskt dilemma som är förknippat med den ekologiska odlingen. Bristen på mat är fortfarande stor i världen och drygt 800 miljoner människor beräknas lida av brist på föda. Den ekologiska odlingen ger inte lika stora skördar som den konventionella odlingen. Eko-skeptikerna menar därför att det är moraliskt förkastligt att ställa om jordbruket till att bli mindre effektivt när människor faktiskt svälter.
Ekoförespråkarna menar å sin sida att omställningen till ekologisk odling är nödvändig av flera skäl. Bland annat därför att mycket av det konventionella jordbruket använder stora mängder olja i sin produktion. Och oljan är en ändlig resurs som vi förr eller senare måste anpassa oss till att klara oss utan.
I Sverige står den allra bittraste striden inom Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. En grupp professorer och forskare på Institutionen för mark och miljö är sedan länge uttalade motståndare till satsningarna på ekologisk odling. De är frustrerade och upprörda över att den ekologiska odlingen får stöd av olika myndigheter utan att, som de hävdar, kunna visa på någon förbättrad miljö- eller livsmedelskvalitet.
– Vi har ju gjort hur många studier som helst, och det finns ingen av dessa som visar att ekologisk odling blir bättre än konventionell odling. Ändå är det vi som blir kallade för knäppgökar, säger Olle Andrén, professor i växtnäring och markbiologi på SLU.
Han och hans kolleger menar att det svenska, konventionella jordbruket är så välutvecklat och miljövänligt att den ekologiska odlingen inte tillför något. De framhåller också att det inte finns några studier som visar att bekämpningsmedlet som används inom det svenska lantbruket ger några medicinska effekter hos konsumenterna.
– Om du går och köper ekologisk mat till ett högre pris så förväntar du dig att få ett mervärde. Du får bättre miljö, sägs det, du får näringsrikare mat. Men om man tittar på vetenskapen när det gäller till exempel växtnäringsläckage så blir det inte bättre. Det går helt enkelt inte att säga att ekologisk mat är bättre än konventionellt framställd, säger Lars Bergström, professor i biogeofysik och vattenvård på SLU.
– Folk i största allmänhet gör ju det här för att de tycker att det är bra. Då är det ju en trovärdighetsfråga. De blir ju lurade. Det blir inte näringsrikare, det blir inte bättre för miljön, det blir absolut inte uthålligare, säger Lars Bergström.
Några stenkast bort huserar Centrum för uthålligt lantbruk, CUL. CUL finansieras bland annat med medel direkt från regeringen och är ett samarbetsforum för forskare och andra aktörer med intresse för ekologiskt lantbruk. CUL ska bland annat bidra med kunskap för att regeringens mål för ekologisk odling ska kunna uppfyllas. Där är inställningen till ekologiskt lantbruk den omvända mot kollegernas på Mark och miljö.
– Forskningen om det konventionella lantbruket har lett till mycket gott för världen. Men nu ser vi att resurserna är på väg att ta slut och vilka miljökonsekvenser det får. Då handlar det om att se: ”vad ska vi göra nu då” , säger Johanna Björklund, forskare på CUL.
– Det gör mig orolig att man på SLU inte ser att vi behöver en mångfald av olika forskningsinriktningar. Att man inte ser att man kan ha olika utgångspunkter för framtidens lantbruk. Ingen vet hur framtiden kommer att se ut och då behöver vi ha olika lösningar, fortsätter hon.
Johanna Björklunds utgångspunkt är att vi inte kan bygga ett lantbruk på resurser som vi inte längre har. Om vi inte längre har fossilt fosfor, om vi inte har olja, kol och naturgas är det svårt att bygga ett lantbruk på det även om vi skulle vilja det. Då behöver vi använda lokala ekosystem och ekotjänster på bästa sätt.
Som lekman är det omöjligt att hänga med i de olika argumenten. Det finns flera studier som slår fast att artrikedomen i odlingsjorden ökar med ekologiskt lantbruk. Det vill säga att fler insekter, bakterier och svampar finns i jorden. Andra studier pekar på att ekologiskt hållna djur lever ett bättre liv eftersom det innebär att de får framleva sina dagar i en miljö som mer efterliknar deras naturliga.
Men det finns inget stöd för att de ekologiska produkterna skulle vara bättre eller mer näringsrika än de som är konventionellt framställda. Både Konsumentverket och Livsmedelsverket säger att det krävs mer forskning innan det går att säga något i den frågan.
Livsmedelsverket fastslår att rester av kemiska bekämpningsmedel kan hittas på konventionellt framställda produkter, men att det är så små mängder – särskilt i svenska livsmedel – att det inte går att dra några slutsatser utifrån det.
Men trots att de vetenskapliga bevisen än så länge inte är fullständiga är samtliga inblandade myndigheter och regering anhängare av det ekologiska. Den nuvarande regeringen övertog till och med målsättningen från sina s-märkta företrädare. En målsättning är att den certifierade ekologiska jordbruksmarken ska öka till 20 procent nästa år. Det blir svårt att uppnå eftersom den nuvarande siffran är cirka 8 procent.
Jordbruksminister Eskil Erlandsson (C) säger att man i första hand ska se målet på 20 procent som en inriktning.
– De satsningar vi gjort på den ekologiska odlingen har lett till att vi inom den konventionella odlingen fått fram bättre produkter som minimerat användningen av handelsbekämpningsmedel. Den ekologiska forskningen och odlingen har starkt bidragit till att vi fått ett mer miljövänligt jordbruk över huvud taget, säger Eskil Erlandsson.
Hans främsta argument för ekologiskt lantbruk är friheten från kemikalier som minimerar risken för läckage till omgivande miljöer. En dåligt avvägd spridning av handelsgödsel kan också riskera övergödning, understryker han.
– Jag ser egentligen inget motsatsförhållande mellan ekologiskt och konventionellt odlad mat. Målet är att oaktat vilken mat man handlar ska den vara sund och frisk. Sedan är det upp till konsumenterna att välja eller ta bort, säger Eskil Erlandsson.
Elin Rydström på Lovö prästgård behöver inte övertygas om vad hon tycker är sund och frisk mat. Vi bjuds på ekologiskt snabbkaffe, ekologisk ost, mjölk och smör och ekologiska riskakor.
– För mig är det självklart att välja ekologiskt. Jag tycker att det är bättre produkter, säger hon.
I handeln är ekologisk mat så gott som utan undantag dyrare än konventionellt framställd mat. Prisskillnader på 10–50 procent är regel.
– Maten är för billig i dag. Priserna måste upp. Ett bevis på det är att man kan slänga bort 25 procent av all mat som köps. Vi behöver ha matpriser som ger oss bönder bättre lönsamhet.
– Ingen skulle behöva svälta, vi kan producera tillräckligt med mat med ekologiska odlingsmetoder. Men i framtiden när vi blir fler människor på jorden måste vi ändra vår kost. Det är inte hållbart att äta så mycket animalier som vi gör i dag, säger Elin Rydström.