Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Eliten spanar efter populism i vilset Visby

Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, Andreas Bergström, vice vd på Fores, Alexander Crawford, processledare på Global utmaning, och Karin Svanborg-Sjöwall, vd på Timbro deltog på TCO:s seminarium ”Politiken efter populismen – behövs de politiska partierna?”.
Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, Andreas Bergström, vice vd på Fores, Alexander Crawford, processledare på Global utmaning, och Karin Svanborg-Sjöwall, vd på Timbro deltog på TCO:s seminarium ”Politiken efter populismen – behövs de politiska partierna?”. Foto: BEATRICE LUNDBORG

○ Aldrig har Stefan Löfven gjort så stort avtryck i Almedalen som när han vägrat komma.

○ Politikerveckan 2017 försöker eliten hantera hotet från populismen. Frågan är om det politiska etablissemanget kan krama eller krossa de nya utmanarna.

○ DN:s Karin Eriksson och Beatrice Lundborg har minglat i ett vilset Visby.

Man får nog säga att opinionsbildarna ger järnet i Almedalen, när representanter från fem tankesmedjor intar scenen för ett gemensamt seminarium.

”Politiken efter populismen – behövs de politiska partierna?”, lyder den spetsiga rubriken. Det är TCO:s tankesmedja Futurion som har bjudit in konkurrenterna från Timbro, Fores, Global utmaning och Arena Idé till ett samtal om politiken i spåren av Brexit, Trump och Le Pen.

– Vi hade ett seminarium om hur vi bemöter populism redan 2012. Men sedan har det ju gått sisådär, konstaterar moderatorn Per Lagerström.

Populister har en stark övertygelse om att endast de företräder det sanna folket. Debattörerna i Visby kan snabbt få stämpeln som elit.

Statsminister Stefan Löfven har vänt Almedalen och det politiska etablissemanget ryggen för att resa runt i landet. Det är ett grepp som väckt mycket uppmärksamhet. Men Lisa Pelling, utredningschef på Arena Idé, är kritisk:

– Jag tror att Löfven riskerar att underblåsa den här tanken att det finns en elit mot folket, en elit som lever avskärmad från folket och fattar beslut utan inflytande.

Pelling tycker att Löfven skulle ha åkt till Gotland med en delegation på tusen ungdomar från svenska utanförskapsområden i stället.

– Det hade varit bättre än att dissa Almedalen som mötesplats, säger hon.

För knappt en månad sedan nådde brittiska Labour och vänsterprofilen Jeremy Corbyn oväntat stora framgångar i parlamentsvalet i Storbritannien. Förra året överraskade vänstermannen Bernie Sanders i primärvalen i USA.

Det har satt fart på spekulationerna om huruvida arbetarrörelsen kan möta hotet från högerpopulismen med en dos vänsterpopulism.

– Men det finns ju ingen Corbynfeber i svenska regeringskretsar. Anledningen till att han beskrivs som populist är ju för att man vill ha ett nedlåtande sätt att beskriva en politik som man i årtionden uppfattat som orimlig. Han har satt fingret på de stora fördelningsfrågorna. Där har ju Socialdemokraterna gått bet, säger Lisa Pelling.

Foto: Beatrice Lundborg
Vänsterpartiets partisekreterare Aron Etzler (V). Foto: Beatrice Lundborg.

Även Feministiskt initiativ och flera politiker från Vänsterpartiet har avbokat sina biljetter till Visby, i första hand som en markering mot nazistiska Nordiska motståndsrörelsens närvaro.

Men vänsterledaren Jonas Sjöstedt har hållit sitt tal som planerat, med löften om mer pengar till sjukvården och en del angrepp på försiktiga socialdemokrater.

När partisekreteraren Aron Etzler slår sig ned vid stenarna vid vattnet har han läst en artikel som utmålar finansminister Magdalena Andersson som vänsterpopulist.

Det tycker han är ganska kul.

– Jag tror inte på det och jag tror inte att folk tror på det. Men Socialdemokraterna jobbar väldigt mycket på att det ska se ut som att det inte är någon skillnad mellan våra partier. Jag uppfattar det som att de är ganska oroliga för Vänsterpartiet och för att väljarna ska försvinna till oss, säger Aron Etzler.

Det går hyfsat för Vänsterpartiet i opinionsmätningarna, men Jonas Sjöstedts potential att bli en svensk Jeremy Corbyn eller Bernie Sanders får nog beskrivas som outforskad.

– Men han har lite grand av den här nördigheten gemensamt med Corbyn och Sanders. De är rätt torra politiker, säger Etzler.

När han blickar ut över Europa ser han hur vänstern växer i styrka. Han har egentligen inget problem med att kalla det för populism.

– Populismen har alltid varit en stor del av vänsterrörelsen. Det är folket mot eliten. Alla framgångsrika vänsterrörelser har lyckats när de har härbärgerat den kraften och alla har misslyckats när de inte har gjort det, säger han.

Ändå är det Sverigedemokraterna som hittills varit skickligast på att fånga upp de populistiska strömningarna i Sverige. De har omvandlat klasskampen till kulturkamp, säger Aron Etzler.

– Den stora frågan är egentligen vad man betraktar som eliten. När Sverigedemokraterna och högerpopulisterna pratar om eliten så menar de egentligen folk med progressiva åsikter. En bibliotekarie i Alingsås med antirasistiska åsikter blir en del av eliten. Men Jimmie Åkesson, som tjänar 150 000 och är ledare för Sveriges näst största parti, blir det inte.

Läs mer: Jan-Werner Müller: Populisterna är inte besegrade

För precis ett år sedan stod Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på scenen i Almedalen med en böljande blågul flagga som fond. Då stod slaget om svenskheten i Visby.

– Det var plötsligt ett helt nytt inslag i svensk politik. Ingen klarade att förklara vad de menade med svenska värderingar. Men vi kan nog se den diskussionen som en ledtråd till det som vi pratar om i år, säger Karin Svanborg-Sjövall, vd på Timbro.

Hon konstaterar att populismen har blivit ett konkret hot mot den traditionella politiken.

– Det går så dåligt för framför allt Moderaterna. Socialdemokraterna är fullt medvetna om att deras kompanjoner ute i Europa är på väg att utraderas från kartan. Det gör att de etablerade partierna är räddare än någonsin tidigare. Med all rätt.

I borgerliga kretsar pågår fortfarande utvärderingen av Reinfeldteran och en fråga är om all triangulering och mittenpositionering banade väg för nya utmanare i svensk politik.

– När Moderaterna var som allra nyast sa de att alla ska kunna känna sig välkomna i partiet. Då blev jag ganska provocerad. För mig är det uppenbar populism.

För ett år sedan fick Timbro stort genomslag med ett populistindex över de populistiska partiernas inflytande och popularitet i Europa. Kartläggningen visade att populismen har vuxit i styrka sedan 1980, och att var femte europeisk väljare fastnat för ett höger- eller vänsterpopulistiskt parti, samtidigt som var tredje europeisk regering inkluderar eller förlitar sig på ett populistparti.

Enligt 2017 års granskning har populismen ersatt liberalismen som den tredje kraften och stora utmaningen mot konservatismen och socialdemokratin i Europa.

– Liberalismens kris är en spegel av populismens framväxt. För mig är ju inte problemet med Sverigedemokraterna att de är odemokratiska utan att deras idéer är auktoritära och illiberala, säger Karin Svanborg-Sjövall.

Det är klart att det är mycket ballonger och lobbyister. Men ibland åker man hem med någon sakpolitisk tanke.

Foto: Beatrice Lundborg
”Vi står fast vid vårt program i stället för att förändra oss utifrån opinionen. Så vi har sett populism som något negativt”, säger Mikael Jansson (SD). Foto: Beatrice Lundborg.

Medan andra försöker fjärma sig från politikerveckan i Visby väljer Sverigedemokraterna att ta större plats än någonsin tidigare.

Partiet har bokat upp LO:s gamla högkvarter vid hamnplan i Visby och satsar stort på paneldebatter, samtal och fest.

Det har hänt en del sedan den dåvarande partiledaren Mikael Jansson traskade runt på Visbys gator för att dela ut flygblad för 20 år sedan. Numera sitter han på scen som försvarspolitiker.

– Jag tycker att den här veckan i Almedalen ger väldigt mycket. Det är klart att det är mycket ballonger och lobbyister. Men ibland åker man hem med någon sakpolitisk tanke från ett seminarium, säger han.

Det är väl en paradox i samtiden: Medan alla andra partier funderar över hur de ska slippa stämplas som en del av det politiska etablissemanget, har Sverigedemokraterna gjort klart att de vill få makt och inflytande.

– Men att hamna på en fin stol är ju inte målet. Målet är att förändra politiken.

Sverigedemokraterna pekar gärna finger mot den politiska eliten. Det betyder inte att SD-politikerna betraktar sig som högerpopulister. Snarare brukar de beskriva sig som ideologiska.

– Vi har ju alltid sagt att vi har en nationalistisk grundsyn. Vi står fast vid vårt program i stället för att förändra oss utifrån opinionen. Så vi har sett populism som något negativt, säger Mikael Jansson.

Alla pratar om populismen, men det är inte givet vad de egentligen syftar på.

Går det verkligen att använda en gemensam etikett för så skilda politiker som Hugo Chávez i Venezuela, Donald Trump i USA och Jimmie Åkesson i Sverige?

Kanske.

Den australiske statsvetaren Benjamin Moffitt, som är verksam vid Uppsala universitet, har valt att definiera populismen som en politisk stil med några tydliga drag. Populisterna pratar om folkets kamp mot eliten, snarare än klasskamp och kamp mot rasism. De ger en alarmistisk bild av tillståndet i nationen: Det är djup kris och ödesval. De väljer också att uppföra sig illa i debatten.

– Donald Trump är det bästa exemplet, som attackerar medier och mobbar motståndare och använder ett vulgärt språk. I den svenska politiska kulturen kan dåligt uppförande snarare vara att våga prata om det som är tabubelagt, säger Benjamin Moffitt.

När han började forska om populism för sju år sedan betraktades det som ett ganska snävt område. Moderaterna och Socialdemokraterna dominerade svensk politik totalt och väldigt mycket av den politiska debatten handlade om vem som var bäst lämpad att ta ansvar för Sverige.

Det var innan Sverigedemokraterna blev en tredje kraft i svensk politik. Före Brexit och Trump.

Moffitt har flera förklaringar till att populismen har så stark dragningskraft just nu. För det första har folk goda skäl att kritisera det politiska etablissemanget för hur till exempel finanskrisen och kriget i Irak hanterats. För det andra främjar mediebruset enkla och enkelspåriga budskap. För det tredje kan populister konsten att roa sin publik. För det fjärde frodas populismen när de demokratiska institutionerna svajar. För det femte är populister skickliga på att förstärka och förlänga kriser i samhället.

– Det är inte bara så att kriser ger en grogrund för populism. Det är också så att populister kan få olika samhällsproblem att uppfattas som en stor kris.

Jimmie Åkesson måste vara en av de tråkigaste så kallade populisterna på den politiska scenen i Europa.

Det är uppenbart att de nordiska välfärdsstaterna saknar vaccin mot populismen. Men kanske kan den ganska artiga politiska kulturen i Sverige erbjuda ett visst skydd.

– Jimmie Åkesson måste vara en av de tråkigaste så kallade populisterna på den politiska scenen i Europa. Han ser ut som en bankman och agerar som en bankman, och vill uppenbarligen att hans parti ska bli mer som alla andra partier, säger Benjamin Moffitt.

Foto: Beatrice Lundborg
Den blivande jesuitprästen Thomas Idergard, professor Marie Demker, DN-skribenten Katrin Marçal och chef­redaktör PJ Anders Linder diskuterar om politiken blivit en tummelplats för populism och politisk korrekthet. Foto: Beatrice Lundborg.

I katolska församlingens trädgård i Visby får debatten en andlig dimension.

Den blivande jesuitprästen och före detta kommunikationskonsulten Thomas Idergard ställer frågan om politiken i den västerländska demokratin gått från statskonst till tummelplats för både populism och politisk korrekthet.

Det blir ett samtal som vindlar från Almedalens famösa dj-battle till den romerske ståthållaren Pontius Pilatus och hans frågor om sanningen.

P J Anders Linder, chefredaktör på tidskriften Axess, talar om hur tacksamheten försvunnit ur det politiska samtalet.

– Jag är faktiskt gammal nog att minnas när folk var genuint förundrade över att de hade det så bra, säger han.

Marie Demker som är professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet får tillföra det akademiska perspektivet. Hon tycker att politiker och journalister agerar lite yrvaket inför förändringarna av det politiska landskapet. I akademiska kretsar började debatten om populismen långt före Brexit och Trump.

– Men nu har det verkligen landat. Då blir det som vanligt väldigt kategoriskt. Nu ska alla prata om detta, säger hon.

Precis som Benjamin Moffitt vill hon i första hand definiera populism som en politisk stil där företrädarna ger förenklade svar och gör raljanta analyser. Möjligen frodas den för att partierna förändras, från klassiska folkrörelser till mer och mer av kampanjorganisationer.

– Vårt partisystem är inte skapat för detta. Vi får åtta, nio partier som mest är intresserade av väljarströmmarna och bryr sig ganska lite om väljarnas faktiska intressen.

Hon varnar för att länken mellan medborgarna och beslutsfattande försvinner. Det leder till en polarisering i det politiska samtalet.

– Partierna klarar inte att kompromissa eller kohandla, för de vet inte vilka intressen som de företräder. I stället hamnar man i de här grova argumenten, som att Moderaterna bara bryr sig om de rika eller att Vänsterpartiet vill ha det som i Venezuela, säger hon.

Foto: Beatrice LundborgThomas Gürs pop-up-seminarium om invandring framför domkyrkan lockade ett femtiotal åhörare, bland annat från det nya partiet Medborgerlig samling. Foto: Beatrice Lundborg.

En ögonblicksbild från Almedalen 2017: Det börjar som ett meddelande på Facebook. Debattören Thomas Gür vill göra ett experiment. Han vill se hur många han kan nå i Visby genom en kallelse på sociala medier.

Alla är välkomna till Västra porten till Domkyrkan. Där ska han prata om den fråga som spelat så stor roll för debatten i Sverige de senaste åren: invandringen. Det är ett föredrag rakt upp och ned i blåsten, inget rosévin, inga lobbyister och inget event.

Han förväntar sig att det ska komma fem sex personer till parkbänken, och det kommer kanske tio gånger så många – bland dem ekonomen Tino Sanandaji och etikforskaren Ann Heberlein och flera företrädare för det nya partiet Medborgerlig samling.

Om man har bra idéer och vågar stå för dem på ett någorlunda sammanhängande sätt så lyssnar folk.

Många som delar Gürs uppfattning att Sverige för mycket länge sedan överskridit det som han kallar integrationspotentialen. Efteråt kommer namnkunniga opinionsbildare fram.

– Kärnan i Almedalsandan! Fem plus!

När Gür ska sammanfatta experimentet talar han om hur idéer är starkare än både vapen och organisationer.

– Om man har bra idéer och vågar stå för dem på ett någorlunda sammanhängande sätt så lyssnar folk. Det är den slutsats som man ska dra.

Så fortsätter kanske debatten i Visby. Med eller utan en socialdemokratisk statsminister på plats.

Fakta.

Populism

1. Bygger på tanken att folket står mot eliten. Några experter hävdar att det som utmärker populister är att de är de enda sanna företrädarna för folket, och att motståndare inte får vara en del av folket.

2. Uppför sig illa i debatten genom att hoppa på motståndare, mobba medier och tala om det som är tabubelagt.

3. Hävdar att världen eller landet är i djup kris.

 

Personer i reportaget:

Lisa Pelling, utredningschef, Arena Idé.

Karin Svanborg-Sjövall, vd, Timbro.

Marie Demker, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet.

Benjamin Moffitt, statsvetare, Uppsala universitet.

Aron Etzler (V), partisekreterare.

Mikael Jansson (SD), riksdagsledamot och före detta partiledare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.