– Det kan vara en fördel att gå tillsammans med elever som har liknande intresse och begåvning. Man har mer gemensamt då, säger Ida Arvidsson.
– Jag har sökt mig hit för att få ett bra försprång inför högskolan, säger Jonas Wingren.
Försöket med spetsutbildningar på gymnasienivå tillkom i all hast. Skolverket fick uppdraget den 1 december förra året och redan den 15 januari hade 10 skolor vaskats fram ur 100 ansökningar för att vara först ut med att erbjuda riksrekryterade elitutbildningar. Från och med i höst erbjuds sammanlagt 300 platser för teoretiskt intresserade elever i hela landet, som ofta har snabbare studietakt, möjlighet att läsa in universitetskurser och som tar in genom betyg, prov eller särskilda intervjuer.
Men intresset för de nya utbildningarna är svagt. Åtta av tio program har inte tillräckligt med ansökningar för att fylla alla platser. De flesta kommer att starta med grupper kring 20 elever.
– Vi hade räknat med större intresse, säger Susanne Gennow på Matematikgymnasiet i Danderyd utanför Stockholm som i flera år drivit efterfrågade matematikklasser.
Minst antal förstahandssökande har Scienceprogrammet på Europaskolan i Strängnäs (8 stycken) och Spetsutbildningen Individ och samtidskultur vid Fässbergsgymnasiet i Mölndal (6 stycken). Bägge räknar med att antalet elever kommer att fyllas på när den slutliga antagningen är klar runt midsommar, men mer än halvklasser lär det knappast bli.
– Vi drar i gång ändå, även om det är sämre än vad vi hade trott, säger Lena Hellsten, rektor på Fässbergsgymnasiet. Vi vet att det kan vara svårt att fylla alla platser när vi lanserar en ny utbildning och hoppas att det blir lättare nästa år när vi kan visa vad det är vi har att erbjuda.
Flest sökande har Globala gymnasiet i Stockholm med 44 förstahandsval och 24 andrahandsval. Globala gymnasiet erbjuder Samhällsvetenskapligt program med global inriktning.
– Det ser jättebra ut, säger rektor Lars Benon som i veckan genomförde de sista intervjuerna med de sökande eleverna.
Nu ska resultatet från intervjuerna viktas samman med betygen innan det blir klart vilka elever som får platserna.
Lektor Klas Nilsson på Fysikprogrammet vid Polhemsskolan i Lund funderade på om han över huvud taget skulle hålla något intagningsprov. Han har ju färre sökande än platser. Men så bestämde han sig för att det var bra, både för att kunna se om någon elev riskerar att få svårt att klara utbildningen och för att kunna utvärdera det efteråt, inför kommande terminer då han hoppas på fler sökande.
– Fast jag har sagt till eleverna att det egentligen inte har någon betydelse, säger han.
De både spetsprogrammen i Lund har annonserats, syokonsulenterna har informerat och medierna rapporterat. Lärarkollegerna skämtar om att nästa steg i matte- och fysiklärarens mediekarriär är ”Let’s dance”. Men eftersom beslutet kom först den 15 januari visste ingen under hösten att det skulle gå att söka från hela landet för att få läsa fysik i Lund.
Klas Nilsson disputerade själv på Fysikum på universitetet i Lund och säger att de kontakterna nu är guld värda, när hans nya klass ska samarbeta med de gamla kollegerna. Hans vanliga gymnasieklasser har gjort det sedan tio år, så det är en utveckling av ett utbyte som redan finns. Den nya klassen kommer att läsa med högre studietakt för att ge utrymme för att välja universitetsstudier det tredje året.
De sökande eleverna har bra betyg – snittet ligger kring 260 av 320 möjliga i höstterminsbetyg. Och ofta höjs de på vårterminen. Men det är inte betyg eller begåvning som är viktigast för Klas Nilsson.
– Intresset är viktigare, säger han.
Nu planerar han för studiebesök och studieresor. Eon har redan hört av sig och föreslagit en resa till kärnkraftverket i Barsebäck. Och kontaktpersonen på universitetets astronomiska institution tycker absolut att eleverna borde få titta genom teleskopet nära Las Palmas på Kanarieöarna.
Katredralskolan ligger knappt tio minuters gångväg från Polhemsskolan. Skolan tar upp ett kvarter, och är byggd runt en innergård där en stor bok från 1830-talet skänker skugga. I ett annex bodde Karl XII
i två år när han kommit tillbaka från Bender. Då fanns det en karpdamm där trädet nu växer och en trädgård där det nu är skolgård. Kungen bodde inackorderad i professorns bostad i det som anses vara Nordens äldsta skola.
Inte nog med historia där, i en av de andra byggnaderna arbetar två entusiastiska historielärare med en annan av de tio nationella spetsutbildningarna, historieprogrammet.
– Det är ett trendbrott att satsa på den här typen av elever. Det har varit tabu tidigare och vi vill gärna bidra till att bryta det, säger historielektor Bengt Nilson.
Katedralskolan går dock en annan väg än Polhemsskolan, och har valt intervjuer och intyg från SO-lärare framför prov för att sålla ut de 30 elever som ska få plats bland de 41 sökande. De vill se att historieintresset är äkta.
Bengt Nilson undersöker möjligheterna att åka till Bryssel och besöka kung Leopold II:s Centralafrikamuseum och till ett par av första världskrigets slagfält. Historieprogrammet har bättre budget per elev än de vanliga programmen på Katedralskolan. Listan på föreläsare och samarbetsprojekt med universitetet och olika arkiv är lång.
Såväl historieprogrammet som fysikprogrammet har varit omskrivet och omtalat. Niondeklassaren Johan Forsberg såg ett inslag i teve om det hemma i Eksjö och bestämde sig för att mejla koordinatorn.
– Pappa och jag åkte ner till Lund. Jag är väldigt intresserad av historia, precis som pappa, berättar han.
Nu letar Johan Forsberg inackorderingsrum i Lund. Han har bra betyg, 280 poäng av 320 möjliga. Ändå har han inte saknat stimulans i grundskolan i Eksjö. Någon elitklass redan i sjuan skulle han inte ha sökt.
Just elitklasser i grundskolan har den senaste tiden varit föremål för diskussion. Skolminister Jan Björklund (FP) ska presentera en ny skollag före midsommar och föreslår bland annat att förbudet mot antagningsprov i teoretiska ämnen slopas. Björklund tvekar inte själv att kalla det för en satsning på elitklasser för de mest studiebegåvade eleverna – något som ogillas starkt av socialdemokraterna.
– Regeringen skiktar skolan allt tidigare. Redan i tolvårsåldern ska barnen göra livsavgörande val, säger socialdemokraternas skolpolitiska talesman Marie Granlund.
– De duktigare ska självklart kunna gå fortare fram, men det ska kunna ske inom ramen för den ordinarie skolan. Det behövs inga elitklasser, säger Marie Granlund.
Hon tycker inte att den nya försöksverksamheten på gymnasierna är någonting att riva upp himmel och jord för, även om Socialdemokraterna antagligen inte skulle ha satt i gång den. Det finns redan en rad gymnasieutbildningar runt om i landet som tar in elever med särskilda intressen. Det handlar framför allt om praktiska inriktningar.
Varför är det okej med specialisering inom hippologi, flyg och urmakeri men inte fysik, matte eller historia?
– Det finns byggprogram och omvårdnadsprogram och natur och samhälle, det är inte märkligt. Det handlar om inriktningar. Men de här elitklasserna handlar om jag förstått det rätt om att skapa ett A- och ett B-lag. Det mest allvarliga är om man gör det i grundskolan, säger Marie Granlund.
Skolministern är själv oförstående till oppositionens tal om skiktning.
– För mig betyder inte jämlikhet att alla ska stöpas i samma form. För mig betyder det att alla får utvecklas i den takt som passar dem bäst, säger Jan Björklund som inte ser några som helst risker med satsning på elitklasser. Tvärtom. Han går gärna vidare med fler satsningar i grundskolan.
– I årskurs 1 och lågstadiet finns inte behovet. Men sedan vet vi att det i varje klass finns ett spann mellan dem som har det lättast och dem som har det svårast. När man kommer längre upp i skolåldern finns det vissa elever som tar sig så långt före övriga att de inte längre får tillräcklig stimulans. Vi har bestämt att möjligheten ska finnas från årskurs 7.
Att intresset för de nya spetsutbildningarna på gymnasiet varit svagt är inget som bekymrar Jan Björklund.
– Vi hade inte väntat oss att det skulle vara långa köer till de här utbildningarna första året eftersom beslutet kom så sent. Min bedömning är att det finns ett stort intresse för det här men att det krävs en startsträcka, säger han.
I Sverige finns väldigt lite forskning om elitklasser och de utländska studier som är gjorda går inte att direkt applicera på det svenska systemet. Den så kallade Pisa-studien pekar dock på att tidiga elitsatsningar i till exempel Tyskland och Frankrike inte leder till att länderna får något utbildningsmässigt försprång.
Ann-Christin Kjellman, universitetslektor vid Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap på Stockholms universitet, har utvärderat åtta profilklasser i grundskolan i matematik och naturvetenskap i Stockholm.
– Jag såg att det var dubbelt så många från profilklasserna som valde naturlinjen på gymnasiet. Flickorna hade också betydligt bättre matematikbetyg än de i vanliga klasser. Men hos pojkarna märktes det ingen skillnad, säger hon.
Vilka fördelar finns med elitklasser?
– De elever som betraktas som nördar i vanliga klasser var normala barn i profilklasserna. Alla i klassen arbetar mot samma mål och det är inte lika många konflikter i profilklasserna.
Nackdelar?
– Jag har inte forskat kring nackdelar, men det fanns lärare som påpekade att profilklasserna ledde till en uppdelning mellan vi och dom, det ansågs finare och bättre att gå i ma/no-klass och det kunde uppfattas som negativt av andra elever.
Försöket med spetsutbildningar övervakas av Skolverket och ska pågå till 2014. I höst ska ytterligare tio spetsprogram utses som en del i försöket.
– Vi hade naturligtvis räknat med att det skulle vara fler än sex förstahandssökande till de här nya utbildningarna. Men i och med att vi hade så lite tid på oss att sprida information har vi betraktat det första året som en möjlighet att köra med små intagningar, säger Charlotte Wieslander, undervisningsråd på Skolverket.
Det är framför allt två frågor som verket kommer att följa med stort intresse. Dels vilket intresse som finns bland eleverna för den här typen av utbildningar. Dels om det går att bryta den regionala intagningen och skapa program som lockar folk från hela landet.
– Vi hoppas på en social rörlighet. Om en elev har ett speciellt intresse ska den ha möjlighet att söka till en sådan här utbildning oavsett var den ligger i landet, säger Charlotte Wieslander.