Strax efter klockan 21 på lördagskvällen plockade de första Elitloppsentusiasterna fram sina sovsäckar och lade sig att sova i skogen några meter från E-ingången på Solvalla. Andra höll igång partajet fram tills solen gick upp.
När Glenn Andersson dök upp med sin trumma nästan på slaget 06 på söndagsmorgonen började många sjunga: "Alla heter Glenn i Göteborg" för full hals. Och visst kommer Glenn från Göteborg. Och utan hans trumma blir Elitloppsstämningen inte den samma, det är alla överens om.
- Det är mitt 21:a Elitlopp men första året hade jag inte med mig någon trumma. Det lärde jag mig av tyskarna under VM i bordtennis. De förde ett himla liv och stämningen var på topp så från och med 1989 har jag hållit trumman varm på E-läktaren, säger han när DN.se träffar honom framför entrén.
För ett trettiotal entusiaster började Elitloppet redan i natt. Många dök upp tidigt på småtimmarna för att uppleva stämningen i kön som vid 06-tiden hade vuxit till ett 70-tal personer.
Och det är publiken lika mycket som hästarna som lockar folk från när och fjärran att komma till Solvalla.
- Det går inte att beskriva den här publiken. Har man kommit hit en gång så är man fast. Kuskarna bjuder på sig själva och på läktarna är det är stämningen bara jämförbar med en final i fotbolls-VM, säger Glenn Andersson.
Att det är publiken som gör Elitloppet är alla överens om.
- Jag är hästintresserad men i dag är det inte hästarna som är det vktigaste utan inramningen, säger Fredrik Näsman (11) från Hudiksvall som dök upp framför Solvallas entré vid femsnåret.
Och Göran Thunfors från Sundsvall (8), Leo Svanberg, Stockholm (9) och Robert Nylund, Borlänge (13), håller alla med.
- Den här publiken är något helt annat än de som bråkar på hockey och fotboll, säger Robert Nylund. Här är alla kompisar, ingen skulle få för sig att ställa till något.
Siffrorna inom parentes talar sitt tydliga språk. Har man väl sett ett Elitlopp - då kommer man tillbaka.
- Det är i kön som loppet börjar, säger Johanna Svensson (7) från Malmö.