Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Emanuel Karlsten: Årets val avgörs i de sociala medierna

Vilket valår 2014 kommer att bli: En handfull partier kämpar om makten i två stora val och sju miljoner veliga svenskar ska både bestämma sig och bedriva opinion. Det kommer att bli ett av de smutsigaste valåren genom tiderna. Och allt kommer att vara internets fel.

För det här är valåret då Kristdemokraternas Göran Hägglund har skaffat Instagram, Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt redan twittrar och Socialdemokraternas Stefan Löfven hunnit etablera sig på Facebook. Det är valåret där många har anställt digitala valstrateger och där man lärt sig av det katastrofala internetvalåret 2010. Där man har gjort sig av med de hämmande konsultdokumenten från Obamas valkampanjer och skaffat sig ett eget digitalt självförtroende.

Missförstå mig rätt, det finns få indikationer på att de etablerade partierna kommer att skapa något innovativt under valet. Visst blir det någon lustig mobilapp hit och något försök till sociala medier-kampanj dit. Men mest kommer partierna att sitta med darrande hand och klicka sig runt för att bevaka vad som händer utanför deras valkontor, utanför deras kontroll.

För det är här det kommer att avgöras, det är här du och jag regerar. Sedan förra valet har vi förstått hur effektivt det är när vi använder sociala medier för att jaga i flock. Vi har förstått vad våra gillaklick kan betyda, vad våra delningar kan uppnå. Vi sprider bildbevis på rasistiska makthavare och ser dem ställas till svars. Vi retweetar foton på H & M:s ”plus size”-modeller och tvingar marknadschefer till bot och bättring. Vi läser om personer som hamnat i kläm hos försäkringskassan och delar texten tills de får upprättelse.

Vi har en gemensam självbild som Robin Hood och har ibland nästan berusats av styrkan i vår kollektiva makt – trots att det blivit fel minst lika många gånger som det blivit rätt. För under åren har vi också delat fördomsfulla historier, spridit osann information och undvikit nyanserna i en bra story.

Det verkar som att vi delar så länge en historia är tillräckligt berörande. Föreställ dig hur det kommer att användas och förenkla den politiska debatten: I stället för argument om arbetslöshet kommer bloggposten från verkligheten att användas som slagträ. I stället för en debattartikel om invandring kan en välspridd tweet med skevt innehåll bli det som får någon att slutligen ta ställning.

Skaparna av allt det här kommer inte att vara de etablerade partierna, utan nätets inofficiella makt­havare. De som redan spenderat år med att lära sig hur man paketerar och sprider innehåll: Genusdebattörer som hittat en ton som samlar massor till kamp. Antirasister och rasister som lyckas förstå och tala folkets röst. Och populister som vet exakt när de ska kabla ut rätt åsikt för att få större spridning än samtliga etablerade medier. De är barn av sin tid, politiska utan partibeteckning och de kommer att utgöra ett nav i den folkliga, politiska diskussionen.

Politik och valrörelse handlar inte bara om fakta, utan om vilka känslor vi kan fästa vid ett parti. Ingenting kommer då att vara mer effektivt än sociala medier. Det kommer att bli ett skyttegravskrig med djupa gravar. Det kommer bli manipulativt och smutsigt. Vi kommer att lära oss saker, förtjusas och förfasas. Men framför allt kommer det att göra alla mer delaktiga och intresserade av det politiska samtalet än på mycket länge. Jag vill tro att det blir ett bra år.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.