Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Emanuel Karlsten: Varje beslut om internet en risk för dess frihet

Jag har blivit avstängd från internet och krävts på bötesbelopp. Avstängningen gäller en vecka och jag antar att straffet är rätt åt mig. Jag begick ju ett brott. Fotade av en bild och publicerade den på nätet utan tanke på att det var någon annans. Ett solklart upphovsbrott, och det är ju som det är med det nu för tiden.

Sedan upphovsrättsindustrin lobbade igenom lagar som kräver id-loggning för uppkoppling har antalet registrerade brott ökat lavinartat. Tusentals upphovsrättsbrott fångas in automatiskt varje dag. Hatbrott – ”näthat” som det tidigare kallades – är helt borta ­eftersom det så enkelt går att koppla ord till person och alla på enkelt sätt kan ange eller anmäla någon.

Statistiskt sett har samhället blivit bättre, men internet har blivit ett inhägnat område där allt är välkammat och tillrättalagt. Få vågar ta ut svängarna i debatten, experimentera med nya tjänster. Det kostar för mycket.

Utanför internet växer ett analogt utanförskap. Människor utan pengar hörs inte i debatten. De är exotiska, lagom farliga inslag i vardagen när de ibland protesterar ­eller bränner bilar någonstans. Inte sällan är de unga, vita, bittra män som inte hängt med i den kosmopolitiska utvecklingen.

Jag antar att världen är bättre nu. Eller annorlunda.

Den är åtminstone inte som den var 2014. Alla surfar nu via appar. Facebook, Google och Netflix har blivit allt större. Det var de som hade råd att betala när internet­leverantörer började kräva betalning av sajter som blev populära. Få nya sajter skapas, de har inte råd att etablera sig. Det internet där man skrev in webbadresser finns kvar, men vem vill och vågar surfa där?

Många sajter är blockerade och framför allt är riskerna stora. Varje länkklick är en rysk roulette: Plötsligt har man hamnat på en ”illegal” streamingsajt och så är man bötfälld och avstängd.

Låter allt det här befängt? Som en fånig dystopi?

Jag önskar att det vore så. I stället är det förlängningar av kon- ­kreta ­lagar och direktiv som företag, stater och unioner försökt driva igenom de senaste åren.

I Sverige försöker delar av tv-branschen just nu genom stämning kräva att en internet­operatör ska blockera vissa sajter för internetanvändare.

I USA har flera internetoperatörer tvingat Netflix att betala avgifter för att tjänsten är för tung och populär.

I EU har direktiv varit på väg att klubbas igenom som i förlängningen skulle kunna få användare avstängda från nätet.

Och i Sverige har riksdagen gett Säkerhetspolisen laglig rätt att begära direkt­tillgång till vissa av dina nätdata – trots att EU-domstolen förklarat att sådan lagring strider mot grundläggande, mänskliga rättigheter.

Från att ha varit ett randfenomen har internet blivit ett reellt hot för etablissemanget. Ju fler affärsmodeller det upplöser, ju fler användare det får, desto mer kommer de gamla ägarna av makt vilja kontrollera den igen. Varje beslut om internet riskerar därför att inskränka dess frihet och i förlängningen mänsklighetens frihet och kollektivets möjlighet att göra sig hörd.

Det här blir min sista fasta, krönika i DN och är det något jag önskar du tog med dig är det just hur skört internet är just nu. De beslut vi tar de kommande åren kommer vara helt avgörande för om min text var en fånig dystopi eller om internet blev det som förslavade mänskligheten.

Emanuel Karlsten är journalist, föreläsare och rådgivare inom digitala medier.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.