Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se och e-DN.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt spara artiklar.

Sverige

Emanuel Karlsten: Veckan som gått har varit en uppvisning av totalt kaos

Vilken cirkus det är med samhällets kamp mot oundviklig utveckling just nu. Veckan som gått har varit en uppvisning av totalt kaos. Den ena händelsen så tragikomisk att den andra hamnat i skymundan.

I tisdags fattade Lunds tingsrätt ett kontroversiellt beslut att Sony Ericssons musikmobiler ska beskattas. Varför? För att en liten del av telefonen kan användas till att spara musikfiler. Och om det finns en del av telefonen som är till för att spara musikfiler så ska det tas ut en kopieringsavgift, menar organisationen Copyswede. Den slutsatsen har stöd i en gammal svensk lag, som stiftades när musik fanns på LP och blandband på kassett var en trend. Då skulle låtskrivare få en del av kassett-kakan, eftersom det var deras musik kassettbranschen skodde sig på. Lagen och beskattningen har levt kvar, avgiften överförts till cd, för att sedan gå vidare till mp3-spelare, usb-stickor och nu alltså mobiltelefoner.

Eller, ja, den mobiltelefon domslutet handlar om är en fem år gammal modell från Sony Ericsson, ett varumärke som inte längre finns på marknaden.

Och dagens mobiltelefoner sparar inte, utan streamar musik, vilket innebär att någon kopiering eller faktiskt låtlagring inte sker.

Vi talar alltså här om ett domslut från en förlegad lag, om en apparat som inte ens finns. Vad det kommer betyda? Ja, vem vet.

Men det är bara upptakten till veckans klimax. För i veckan ogiltigförklarade Europadomstolen EU:s datalagringsdirektiv. Det direktiv riksdagen antog 2012 och som inneburit att all data om vilka svenskar har varit i kontakt med över telefon, sms och mejl sparas och kan kontrolleras. Svenska politiker tycker lagen varit ”bra” och Säpo har gillat den så mycket att de försökt pressa operatörer att ge dem direkttillgång till all data.

Europadomstolens beslut är en slakt av datalagringsdirektivet. I domslutet skriver man att den gör grova överträdelser av medborgarens rätt till privatliv. Ogiltigförklarandet är så grundläggande att Post- och telestyrelsen säger att de inte längre kan tillämpa lagen, att svensk lagstiftning måste göras om. Operatörerna har redan börjat radera den kunddata de sparat.

Hur kunde Sverige överhuvudtaget rösta igenom en sådan lag? Hur kunde det inte vara större protester från våra beslutsfattare? Är kunskapen
så låg? Har vi blivit EU:s knähundar?

Det är lätt att bli snurrig av cirkusen. Antingen tillåts föråldrade lagar bryta ny mark där banbrytande inte borde finnas. Eller så rusas det in i ny lagstiftning med huvudet före, för att kontrollera och begränsa. Den gemensamma nämnaren tycks vara okunskap. Inte för att lagstiftare är dumma, men möjligtvis ovana vid så kraftiga kulturförändringar.

Att se hur fånigt det framstår med en kassettskatt.

Att förstå att en grundläggande dataövervakning också blir en övervakning av vårt mest privata. För vad spelar övervakningens trygghet för roll om det samtidigt kränker rätten till egna tankar, ett enskilt privatliv?

För det är vad vi har: avgörande kulturförändringar. Och jag förstår att det måste vara jobbigt att vara lagstiftare mitt i allt det här.

Men ni valde att bli våra ställföreträdande beslutsfattare i parlament. Då är det också ert ansvar att sätta er in i det, fatta rätt beslut, förstå konsekvenserna.

Just nu är det bara cirkus.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.