– Vissa skogar går man in i och så finns det ingenting. Sopparna kommer dock upp fort och det kommer att bli en väldigt bra svamphöst, säger Pelle Holmberg, biolog och svampexpert.

Vi går in i en ung granskog som är mellan 30 och 35 år gammal. Just en sådan skog är mer produktiv för karljohan än vad en gammal granskog är. Vill man hellre plocka i en lövskog så går det att hitta ­andra goda soppar där, som finluden stensopp och aspsopp. Pelle Holmbergs personliga favorit är dock just karljohan.

– Det är väldigt gott att bara steka lite, ha i tomatpuré, vitlök och persilja och servera med en god pasta till, säger han.

Just när det gäller soppar är det lätt att undvika fel. För and­ra svampar kan det dock vara lite knivigare och för den ovana svampplockaren finns det en enkel grundregel som man kan tillämpa: se upp för vita svampar med vita skivor och bruna svampar med bruna skivor. Se upp med gallsoppen som är bitter som galla i smaken. Och den har smutsrosa rörmynningar under hatten.

Djävulssoppen som är giftig har röda rörmynningar under hatten och växer bara på Gotland och Öland.

– Det är när man plockar skivlingar som man kan göra de största misstagen. Det är också en bra anledning till att börja med soppar, säger Pelle Holmberg.
Det utmärkande för just karljohan är att den har först ett grått rörlager under hatten som senare blir gröngult.

Karljohan har ett ljust ådernät på foten. De som vill plocka just karljohan ska undvika att plocka dem där foten växt men inte hatten eftersom svampen blivit angripen av en parasitsvamp som gör att karljohan blir giftig.

– Äter man en sådan kan man få väldig diarré, säger Pelle Holmberg.

Han visar upp några väldigt goda matsoppar: aspsopp, finluden stensopp och en strävsopp.

– Det finns en viss skepsis mot svamp fortfarande. En del säger att det är komat, men det beror nog främst på att vi började äta svamp så sent i Sverige.