– Vi vill göra en markering. Det finns en enorm bitterhet bland ursprungssamerna, säger Anneli Kråik, vice ordförande i den nybildade organisationen Vaapsten sijte.

Organisationen säger sig ha ett 50-tal medlemmar. De företräder ättlingar till samer som bodde i det område i Västerbottensfjällen dit en grupp samer från Karesuando i Norrbotten tvångsförflyttades av svenska staten på 1930-talet.

Samerna från Karesuando fick rätten att bedriva renskötsel i området och bildar än i dag Vapstens sameby, en av tre samebyar som driver det så kallade Nordmalingsmålet mot markägare.

Ursprungssamerna kräver samma rättigheter som medlemmarna i Vapstens sameby.

– De känner att de måste få någon form av erkännande, säger journalisten Anneli Kråik som är gift med en av de renskötande ursprungssamerna.

Nu förbereder organisationen Vaapsten sijte en stämningsansökan mot Vapstens sameby, men har också skickat ett brev till HD inför Nordmalingsmålet där de menar att de som i dag företräder Vap-stens sameby ”saknar befogenhet att förhandla om rättigheter”.

– Brevet får ingen som helst betydelse för Högsta domstolens bedömning, tror Inger-Ann Omma, jurist och en av Vapstenssamerna som härstammar från Karesuando.

De ursamer i Vapsten som är renskötare utfodrar sina renar på vintern, till skillnad från Vapstens sameby som fraktar renarna till betesmark i inlandet och vid kusten.

Vid renskiljningen varje år möts de båda grupperna.

– Det är inga trevliga tillställningar. Jag vill inte ha med mina barn, säger Anneli Kråik.