– Folk här är väldigt insnöade och fördomsfulla, därför blev jag jätteglad att den kom hit, säger Jonathan Axfeldt, 18 år.
En bil saktar in och glider förbi entrén till Folkparken som ligger i utkanten av den västmanländska bruksorten med 5 700 invånare. Jonathan Axfeldt suckar. Han är uppvuxen i Norberg och känner sin bygd som homosexuell.
I dag sitter han vid grindarna till festivalområdet och ansvarar för insläppet.
– Jag har sett bilar som åker förbi flera gånger med folk i som bara tittar på oss, säger han.
Queerfestivalen har precis dragit i gång och luften vibrerar av förväntan och feststämning. Flator, transar, queera, hetero och bögar från hela Sverige och delar av världen strömmar in genom grindarna. Under några dagar ska de festa, lyssna på musik, gå på föredrag, umgås, campa men mest av allt få vara sig själva. För Norbergs eget Roskilde vilar på ett stråk av allvar.
– Det här är politisk aktivism. Vår utopi är en värld utan heterosexism, säger Alexander Chamberland, en av arrangörerna.
Pridefirandet har sitt ursprung i den amerikanska gayrörelsen med syfte att synliggöra homosexuella, bisexuella och transpersoner (hbt). En blandning av fest, kärlek – och politik.
I Sverige är Stockholm Pride det största och mest uppmärksammade evenemanget som lockar tiotusentals besökare varje år. Festivalen har gått från att vara kritiserad och utsatt för våldsamma sammandrabbningar till att bli en stor folkfest.
De senaste åren har rörelsen växt och spridit sig ut i landet. De flesta upplever att de har stöd för pride av lokala politiker och en majoritet av kommuninvånarna. En inställning som delas av de Norbergbor DN pratar med.
– Det är kul att det händer något i stan, men jag vet inte riktigt vad det står för, säger Christer Magnusson om queerfestivalen.
Samtidigt finns ett motstånd mot hbt-frågan som tvingar många arrangörer att bokstavligen slåss för sina festivaler och ha stor polisbevakning.
Manitza Håfström, RFSL:s ungdomsordförande i Värmland, blev nyligen hotad till livet av en man som ville stoppa Karlstads Pride. Flera andra personer i styrelsen blev också trakasserade.
– Det var väldigt olustigt och det är klart att man blir skärrad, man vet ju inte om de menar allvar. Det visar också att det behövs en pridefestival.
Är det inte ett högt pris att betala?
– Jo, men någon måste synliggöra att vi finns, annars blir det aldrig någon förändring. Och jag tänker inte låta mig skrämmas till tystnad, säger hon.
Hoten fick samtliga partier i Karlstads kommunstyrelse att reagera och göra ett gemensamt uttalande. – Det är inte acceptabelt att det förekommer hot och våld. Vår ledstjärna är att Karlstad ska vara en stad för alla, säger Lena Melesjö Windahl (S), kommunstyrelsens ordförande.
Ett parti i kommunfullmäktige saknades dock i manifestationen: Sverigedemokraterna (SD). Partiet som finns i 11 av Värmlands 16 fullmäktige går till val på att stoppa Karlstad Pride. På hemsidan skriver SD att de vill ”sätta stopp för detta märkliga arrangemang med blottande människor, vars enda syfte är att visa upp sig offentligt”.
– Vi vill inte att det ska utvecklas till sådant som förekommer i Stockholm där man har blottat könsorganen. Många reagerar negativt och upplever paraden som sexuellt ofredande och jag tror inte att de själva vill visa upp sig som perversa typer heller. Men vi tar bestämt avstånd från dödshot, säger Runar Filper, distriktsordförande för SD i Värmland.
Vid Springpridefestivalen i Eskils-tuna har den öppet nazistiska organisationen Svenska motståndsrörelsen valt att hålla motdemonstrationer under paroller som ”Värna kärnfamiljen” de senaste åren. I år dök de upp i stadsparken och tog bilder och filmade deltagare.
– Det går som en löpeld och skapar oro bland folk när de kommer. Man blir oerhört ledsen att sådana här männi-skor ska störa sig på pride. Men samtidigt blir man ännu mer triggad att stå upp för allas lika rättigheter och att få vara den man är några dagar om året, säger arrangören Johan Begquist.
Hatbrott riktade mot hbt-personer är ett ökande problem i Sverige. Mellan 2007 och 2008 steg antalet anmälningar av homofoba hatbrott med 45 procent, enligt RFSL. Det är inte ovanligt att överfall sker av personer från vit makt-miljöer i anslutning till pridefester.
– Högergrupperna är negativt fientliga mot pridefirande. De direkta påhopppen på paraden i Stockholm har upphört de senaste åren. Nu är det främst ute i landet det förekommer och då är de oftast där för att motdemonstrera och provocera. Det som förekom i Eskilstuna är typiskt för sådant vi ser i vit makt-miljö, säger Johan Olsson, chefsanalytiker på Säkerhetspolisen.
Även Norbergs arrangörer är medvetna om hotbilden och har en beredskap om det uppstår bråk. Mest vanligt – men kanske minst synligt – är ändå fördomarna i vardagen som utfrysning och glåpord i skolan eller på arbetsplatsen. Många hbt-personer vittnar om att det är mer utpekande och mindre tolerant att gå emot heteronormen på en liten ort. Jonathan Axfeldt vet hur det känns. Först när han flyttade till en större stad vågade han komma ut med sin läggning.
– Jag har fått ta emot mycket hagel och det har satt sina spår. Det är därför det behövs en queerfestival här så att folk kan få en annan bild, säger han.