Ensamkommande flyktingbarn

Ensamkommande flyktingbarn klarar sig bra

  • Skriv ut
  • Öka textstorlekMinska textstorlek
  • Rätta artikeln

Läsarreaktioner

Forskning visar på att ensamkommande flyktingbarn klarar sig bra i Sverige. – De är oftast starka och det går oftast bra för dem här i Sverige, säger Ercan Sahin, som är ansvarig för vårdföretaget Aleris verksamhet för ensamkommande flyktingbarn

Forskning visar på att ensamkommande flyktingbarn klarar sig bra i Sverige. – De är oftast starka och det går oftast bra för dem här i Sverige, säger Ercan Sahin, som är ansvarig för vårdföretaget Aleris verksamhet för ensamkommande flyktingbarn

Psykoterapeupten Ercan Sahin, kan själv sägas vara ett bevis för att det går bra för barn, som reser hit själva för att söka asyl och få arbete i Sverige. Han kallar sig för en ”75:a”.

– Ja jag kom hit 1975. Då var jag 17 år och kom från Bursa, en stor industristad sydväst om Istanbul i Turkiet. På den tiden sköts ibland studenter ihjäl och jag såg ingen framtid för mig i Turkiet utan stack och kom till Umeå, berättar Ercan Sahin.

Annons:

Sedan dess har Ercan Sahin varit arbetslös i två månader och som av en händelse arbetar han sedan flera år just med barn, som kommer från liknande situation som han själv en gång gjorde.

– Att ta sig hit i dag är inte fråga om någon lätt flygresa, utan barnen arbetar sig fram, ofta tar det ett halvår. Ibland hamnar de i sådana här gräsliga förvaringar i länder som Malta, där 200–300 ungdomar får vara instängda i en byggnad utan tak. Strapatserna och utamaningarna är också skälen till att föräldrarna i hemländerna mest skickar iväg pojkar, säger Ercan Sahin.

– Du ska se när de kommer till vårt vårdhem i Gottröra, då är de ofta oerhört slitna. Och när de får mat första gången äter de flera portioner. De har lärt sig att de inte vet när de får nästa mål mat.

Under de sista drygt tio åren har framför allt Afghanistan och Somalia stått för merparten av samtliga ensamkommande flyktingbarn till Sverige, en stor grupp kommer också från Irak. Det handlar till största del om killar som är 14–17 år gamla, som i sina hemländer ses mer som unga män än behövande barn.

Är det de som svensken ser framför sig när det handlar om flyktingbarn?

– Nej, det är det inte. Vi märker det när vi ska placera barnen. Många värdfamiljer ser en flicka framför sig som är i tolvårsåldern, säger Ercan Sahin.

Du menar ungefär som på barnhemmet i Astrid Lindgrens bok, ”Rasmus på luffen”, där föräldrar helst villa ha en flicka med lockigt hår och inte Rasmus och hans kompis?

– Ja, jag tror man ska komma ihåg att även om en värdfamilj får cirka 10.000 kronor per månad för att ta hand om ett barn så är det ett hästjobb att vara värdfamilj. Och för oss så det viktigast att flyktingbarnets behov är i centrum. Vi har också den regeln att inte ens välja värdfamilj när det handlar om barn 15 år och uppåt.

Enligt tillgänglig forskning så klarar sig ensamkommande flyktingbarn bra i svenska samhället. I en studie av psykologen Marie Hessle, ”Ensamkommmande men inte ensamma”, så följer hon under tio år upp ett antal flyktingbarn, mestadels från Somalia, Irak och Afghanistan, och finner att de är samtliga etablerade i det svenska samhället och att deras psykiska hälsa är god. Avhandlingen konstaterar till exempel att få led av PTSD (posttraumatisk stress). Däremot hade flera flyktingbarn behov av hjälp i form av samtal och några hade koncentrations- och sömnsvårigheter.

Ercan Sahin pekar på två typer av klassiska problem, som berör nästan alla. Det ena är identitetssvårigheter och det andra är separationsproblem.

– De klarar sig ovanligt bra de första två åren men sedan kommer det här, det gjorde det för mig också. Det är fråga om en kulturkrock, att man lämnat familjen, förlorat sin mamma. Även om det utåt sätt fungerar bra, så kan det finnas, något jag kallar för, en depressiv färg hos barnen, som kan leda till en latent depression, som behöver behandlas.

Ercan Sahin menar att det lönar sig att satsa på de ensamkommande flyktingbarnen och han anser att Sveriges mottagande redan är något av det bästa som går att erbjuda. En vanlig plats på ett flyktingboende för ensamkommande barn är dyrt och kostar mellan 1.200 kronor och 3.000 kronor per dygn, alltså minst tre gånger så mycket som en plats hos en värdfamilj.

– Mottangandet är människovärdigt. Jag upplever också att det finns en genuin vilja hos folk i gemen, hos politiker och hos oss som jobbar med ensamkommande barn. Och jag tror det är en bra investering. Det är som livet i stort. Satsar man ordentligt blir det bra.

– En speciellt viktig sak med barn är att från början bryta passiviteten. Vi använder oss av en metod som vi kallar ”aktiv integration”, som just syftar till att bryta pasivitet och flera har praktikplatser redan efter några månader, jämsides med studier, säger Ercan Sahin.

Andra har läst

Digital prenumeration

Mer från förstasidan

 Vetenskapsjournalisten Henrik Arnstad: Den svenska debatten återspeglar ofta klichéartade fördomar om hur ”riktiga fascister” måste se ut. 20  9 tweets  11 rekommendationer  0 rekommendationer

arnstad
Foto:TT

 DN Debatt: Här är det ideologiska stoffet som visar fascismen i SD. 241  43 tweets  198 rekommendationer  0 rekommendationer

 Satt i polisbilen. Den misstänkte gärningsmannen ska vara död.

Annons:
kombo
Foto:TT Peter Englund och Sara Danius.

 Peter Englund avgår. Överraskande besked i Svenska Akademien. 954  49 tweets  905 rekommendationer  0 rekommendationer

 Björn Wiman: Ingen kommer att kunna öppna den berömda dörren med samma elegans som Danius. 25  17 tweets  8 rekommendationer  0 rekommendationer

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Spara 498 kr!

 Läs DN digitalt – var, när och hur du vill.
Annons:
Annons:
Annons:
Annons: