Mannen fick i dag Migrationsöverdomstolens beslut, och det känns inte bra säger han till DN.se.
- De fattar förstås sitt beslut, men för mig innebär det en stor risk att gripas och fängslas för vem jag är och de aktiviteter jag deltagit i här i Sverige.
På onsdagsmorgonen låg kammarrättens besked på Johan Hedbergs kontor. Han är juridiskt ombud för den 23-årige mannen som flydde till Sverige 2002. Det färska beslutet kan få beklagliga konsekvenser för hans klient.
- Det är allmänt känt att Eritrea har spioner här och att deras svenska ambassad registrerar oppositionella, säger Johan Hedberg till DN.se.
UNHCR:s rekommendation (FN:s flyktingkommissariat, reds anm) är att inte skicka tillbaka någon till Eritrea mot sin vilja, oberoende av vilken bakgrund personen har. Detta på grund av de många brott mot mänskliga rättigheter som begås i landet, och rekommendationen gäller även de eritreaner som nekas asyl.
I oktober 2004 fick 23-åringen avslag på sin asylansökan, men först i slutet på 2007 beslutades om att verkställa avvisningen med tvång. Under åren i Sverige har han deltagit i flera manifestationer och demonstrationer mot regimen i Eritrea, och intervjuats av bland andra Ekot.
Präglad av den långdragna behandlingen som lett fram till dagens beslut - och de konsekvenser det kan få som följd - säger 23-åringen att han inte har känt sig väl behandlad av svenska myndigheter.
- Det gäller särskilt personalen på Migrationsverket i Märsta. Jag känner mig på ett sätt hotad och det är svårt att få beskedet att de ska försöka avvisa mig med tvång igen. Jag vet inte vad jag ska göra, men jag hoppas att Migrationsverket ändrar sig, säger 23-åringen.
Förutom UNHCR har även Amnesty protesterat mot avvisningsbeslutet som nu slagits fast.
- Vi vidhåller med absolut bestämdhet att mannen riskerar gripas, fängslas och torteras om han tvingas återvända till Eritrea. Om inte på dagen, så snart, säger Madelaine Seidlitz, flyktingansvarig på Amnesty i Sverige, till DN.se.
Förutom Amnestys och UNHCR:s specifika protester i det nu aktuella fallet, har även flera politiker reagerat mot Migrationsverkets inställning till Eritrea. Bland andra riksdagspolitikerna Fredrik Malm (fp), Cecilia Wikström (fp), Lars Gustafsson (kd), Kalle Larsson (v) och Bodil Ceballos (mp).
Den sistnämnda är inte förvånad över kammarrättens beslut.
- Vår flyktingpolitik har tyvärr utvecklats i en striktare riktning. När vi med den nya lagen lämnade över sådana här beslut till domstolarna ville vi ha ökad rättssäkerhet. Så har det kanske blivit, men i så fall måste lagen ändras, säger Bodil Ceballos till DN.se.
- Jag tycker att man åtminstone ska lyssna på UNHCR som i detta fall till och med kontaktat Migrationsverkets chef Dan Eliasson och bett dem att inte verkställa beslutet.
Kammarrättens beslut, påpekar Madelaine Seidlitz, innebär inte med nödvändighet att ett så kallat verkställighetshinder inte finns.
- Alltså fråntas inte Migrationsverket sitt ansvar att pröva ett sådant, säger hon.
Migrationsverket får inte kommentera eskilda ärenden. Eugène Palmér, myndighetens chef för asylprövningsenheten, säger dock att Eritrea är "besvärligt".
- Vi har en liberal inställning, det vill säga de allra flesta från Eritrea får bifall till sina ansökningar, ungefär 75 procent.
Förra året återvände, enligt Eugène Palmér, bland annat åtta personer till Eritrea frivilligt efter att de hade fått avslag. I inget fall har han hört att något skulle ha slutat olyckligt.
- Jag vet att man inte ska dra några långtgående slutsatser av det, och att det inte är en garanti för att det är så. Vi har ingen rättighet eller skyldighet att följa upp avvisningar, men å andra sidan tror jag att vi skulle ha hört något om något hade hänt.
Förra onsdagen sattes 23-åringen, med fem eskorterande poliser, på ett plan för att skickas till Eritrea. Då hade piloterna vägrat lyfta från Arlanda med mannen ombord, eftersom han inte kunde hållas lugn.
Då hamnade han på Kronobergshäktet, vilket Johan Hedberg med framgång överklagade efter två dagar då han fördes tillbaka till förvaret i Märsta där han fortfarande sitter.
För att kunna verkställa avvisningen har polisen nu ansökt hos Kriminalvårdens transporttjänst om ett särskilt chartrat plan, till en uppskattad kostnad på en halv miljon kronor.
Det är ytterst ovanligt att någon flykting skickas tillbaka till Eritrea. För flera år sedan hände det i Tyskland och i fjol gjorde Storbritannien det. I båda fallen hamnade vederbörande i fängelse innan de försvann, enligt Amnesty.
Vad som hänt kvinnan, som för några veckor sedan skickades tillbaka dit med tvång från Sverige, är ännu oklart.
- Enligt de uppgifter vi har är hon fortfarande kvar i fängelset utanför Asmara, säger Amnestys Madelaine Seidlitz.
- Hon greps till exempel inte omgående vid gränsen, utan först dagen efter hon skickats tillbaka.