Nu börjar uttagningen av fyra nya europeiska astronauter. Fyra män och kvinnor som kan bli framtidens Marsresenärer. Men chansen att det blir en svensk är försvinnande liten.
Den 19 maj öppnar den europeiska rymdstyrelsen ESA sin hemsida för dem som vill försöka bli någon av de fyra européer som kommer att få resa till den internationella rymdstationen, "ISS", och några år längre fram komma i fråga för resor till månen och Mars.
Nålsögat är smalt. För att över huvud taget kunna få ansöka måste den som är intresserad ha ett läkarintyg i klass med vad som krävs för att få ta flygcertifikat. En bakgrund som testpilot eller forskarstuderande är minimikraven. Dessutom ska man vara mellan 27 och 37 år.
Tiotusentals kommer att söka, omkring tusen går vidare till en psykologisk testserie, 20-40 blir kvar och fyra av dessa får börja träningen till att bli astronaut.
- Gruppen på 20-40 personer tas ut utan att vi sneglar på vilka länder de kommer ifrån eller något annat än deras duglighet, säger Horst Schaarschmidt från det europeiska astronautcentret i Köln.
2009 står det klart vilka fyra det blir. Att någon av dem skulle vara svensk är mindre troligt.
- När sållningen är genomförd och de fyra som verkligen får bli astronauter ska väljas ut så vill man säkert ha både kvinnor och män men också representanter från några av de stora länderna inom ESA liksom någon från länder som ännu inte haft någon astronaut, säger Sveriges förste astronaut Christer Fuglesang när DN.se träffar honom på Rymdstyrelsen i Solna.
- Chansen att det ska bli en svensk igen är nog mycket liten.
Den psykologiska delen av uttagningsprocessen har blivit allt tuffare. Visserligen är ett av målen för de nya astronauterna att med hjälp av en rysk Sojuz-farkost ta sig upp till "ISS" någon gång 2013-2014 men därefter väntar betydligt längre resor. Siktet är inställt på en resa till Mars som kan ta över 500 dygn.
- Då måste man ha valt rätt personer, säger Dag Linnarsson som är professor vid Karolinska institutet och en av dem som i början av 1990-talet var med och tog ut Christer Fuglesang.
- De psykologiska påfrestningarna under en sådan resa är stora och då måste de som deltar vara lojala teamarbetare som är friska utan några svåra sjukdomar i familjen.
Vad krävs då för att bli en bra astronaut? DN.se ställer frågan till Christer Fuglesang.
- Du måste ha rätt utbildning inom teknisk-, naturvetenskapligt-, medicinskt område eller vara testpilot. Du måste vara psykiskt stabil, social, medicinsk frisk, kunna samarbeta med alla och vara ledare när det behövs. Du ska kunna lära dig saker relativt lätt eftersom det är så mycket som du blir ombedd att göra. Det är ett krav att du ska prata engelska och ryska är en fördel.
Vad tyckte du själv var värst under din uttagning?
- När de snurrade runt mig för att se om jag klarade av det utan att bli sjösjuk. Men också när jag satt ensam framför en rad av tolv personer som skulle fråga ut mig om allt. Det var svettigt, säger Christer Fuglesang.