Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Hej !
Mitt DN Ämnen jag följer Sparade artiklar Kundservice Logga ut
Sverige

Eskil Erlandsson kommer att fortsätta äta räkor

Foto: TT

Trots larmet från Världsnaturfonden (WWF) kommer Eskil Erlandsson att fortsätta äta räkor. ”Jag kan förstå om konsumenterna känner sig förvillade”, säger landsbygdsministern i en intervju med DN.

Eskil Erlandsson deltog på måndagen i ett seminarium om fiskets och havets betydelse för Västkustkommunerna. Inte oväntat kom en hel del av frågorna att handla om förra veckans besked från WWF att man placerat Nordhavsräkan på röda listan i sin Fiskeguide för 2014 och uppmanar konsumenterna att inte köpa den älskade delikatessen.

Indignationen från fiskarhåll lät inte vänta på sig, men även andra debattörer har kritiserat WWF:s rödlistning och Havs- och vattenmyndigheten gjorde något så ovanligt som att gå ut med ett pressmeddelande, där generaldirektören Björn Risinger sade att man anser att det finns utrymme för fortsatt räkfiske.

När DN träffar Eskil Erlandsson säger sig landsbygdsministern ha förståelse för att konsumenterna är förvillade.

– Ja, det gör jag. Speciellt i det här fallet eftersom WWF:s rekommendation inte bygger på beståndsuppskattningar. Huvudkritiken handlar ju om så kallad uppgradering och bristande kontroll.

Så hur ska konsumenterna förhålla sig?

– Vi har ett EU-beslut på det här området grundat på forskning och kunskap som ICES (Internationella havsforskningsrådet) besitter. Vi kan konstatera att det finns en hygglig nivå av räkor och den kvot vi fördelat är ungefär tio procent mindre än i fjol. Det är tillåtetet att fiska räka och därmed också tillåtet att sälja den och för konsumenten att äta den.

Innebär det att du själv kommer att äta rödlistad räka?

– Vi kommer nog att fortsätta göra det.

Du säger vi, inkluderar du dig i den gruppen?

– Javisst gör jag det.

WWF och Greenpeace anklagar svenska räkfiskare för uppgradering, det vill säga att man kastar tillbaka icke önskad fångst i havet till förmån för sådan som är mer önskad, något som är förbjudet enligt lag sedan 2009.

Även ICES instämmer i kritiken och hävdar att svenska fiskare dumpade 500 ton råräka 2012 samtidigt som rådet kritiserar svenska myndigheter för bristande kontroller. Vad säger du om det?

– Jag tycker att de resurser som finns för kontroll är ganska stora numera. De ska användas på ett riskbaserat sätt, det vill säga effektivt så att man får rättvisa. Det här handlar ju också om konkurrens mellan företag och mellan länder.

Men när man talar med danska fiskare är det just detta som förs fram. De tycker inte att det är rättvist. I fjol hade Danmarks tolv räktrålare en total kvot på drygt 2.500 ton. Sverige med mindre än hälften så stor kvot har drygt 60 räkfiskare. Danskarna menar att det säger sig självt att det inte går ihop för svenska fiskare och att de pressas till att fuska och att kontrollen i Sverige är obefintlig.

– Ytterst är det yrkesutövarnas interna kontroll som måste ta tag i det här problemet. Sedan ska det bevakas och kontrolleras så att vi konsumenter kan ha förtroende. Jag förutsätter att ansvariga myndigheter som Kustbevakningen och Havs- och vattenmyndigheten hittar metoder så att det blir effektiv kontroll. De myndigheter som det här berör är mycket medvetna om frågan.

Är du beredd att göra mer för att den kontrollen ska bli bättre?

– Jag kommer säkert att lyfta frågan, men att direkt gå in och styra myndigheter är vi förbjudna att göra enligt grundlagen.

Sverige har ju drivit frågan om utkastförbudet hårt i EU, det vill säga att man inte ska få kasta tillbaka någon fisk eller skaldjur i havet utan är skyldig att ta med sig hela fångsten till land. Med vilken trovärdighet kan vi göra det när vi samtidigt anklagas för att bryta mot uppgraderingsförbudet?

– Jag tycker att vi varit föregångare bland annat genom att bygga upp en kontroll som till och med ifrågasätts för att den är för sträng. Då säger jag det i jämförelse med hur det ser ut i många andra delar av EU. Vi har till exempel varit föregångare när det gäller att fiska med selektiva redskap. Det ligger i fiskarnas eget intresse att det ska vara fiskbara bestånd i framtiden också. Torsken i Östersjön är ett bra exempel. Den var riktigt i botten 2007 när vi bland annat genom bättre kontroll lyckades få fler att använda selektiva redskap och därigenom fick upp beståndet på en hygglig för att inte säga bra nivå.

Var tredje yrkesfiskare har försvunnit i Sverige sedan början av 2000-talet och kåren har en medelålder över 50 år. Finns det en framtid för yrkesfiskarna?

– Ja, det gör det. Nu är många fiskbestånd inom biologiskt säkra gränser och vi kommer alltid att vilja äta fisk. Sedan gör den tekniska utvecklingen att antalet båtar och fiskare krymper. Det är samma utveckling som i industrin i allmänhet.

Det pelagiska fisket, det vill säga det storskaliga fisket till exempel av sill, är i dag reglerat med överförbara kvoträttigheter, som gör att antalet yrkesfiskare minskat ytterligare. DN kunde tidigare den här månaden avslöja att ett sådant system kan vara på gång även för nästan hela den resterande delen av det svenska fisket.

Är det korrekt att regeringen överväger att ge Havs- och vattenmyndigheten möjlighet att genomföra en sådan reglering?

– Vi håller just nu på att värdera en ny fiskelagstiftning. Vad den kommer att innehålla är vi inte på det klara med nu, men det finns många saker i den gamla lagstiftningen som kan behöva ses över

Företrädare för det kustnära fisket, som hör hemma till exempel i norra Bohuslän, är oroliga för den här utvecklingen och rädda för att kustnära samhällen med småskaligt fiske ska slås ut av en sådan reform.

– Det finns möjlighet att anpassa systemet. Regeringens målsättning är att det småskaliga fisket ska fortsätta att utvecklas och vi står i ständig dialog med dess företrädare.

Så här jobbar DN med kvalitetsjournalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Rykten räcker inte. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik. Läs mer här.