Logga in på Dagens Nyheter

Här kan du som DN-kund logga in för obegränsad läsning av DN.se, e-DN och DN.Prio.

Med ett gratiskonto kan du följa skribenter och ämnen samt bokmärka artiklar.

Sverige

Etnolog: "Folk bryr sig inte så mycket”

Trots åtta år som helgdag har 6 juni inte framkallat någon nationell festyra hos oss svenskar. "Folk bryr sig inte så mycket”, säger Jonas Engman, etnolog på Nordiska museet.

När den svenska patriotismen ska mätas är det oftast norrmännens folkfest och ystra flaggviftande på ”syttende maj” vi jämför oss med. Och där ligger vi i lä.

Jonas Engman menar att det finns flera förklaringar till vår måttfullhet och till att nationaldagen ännu inte har fått fäste i de svenska folkdjupe, trots att det är hundra år sedan svenska flaggans dag instiftades och dagen blev helgdag 2005.

En faktor är att vi är präglade av en stark arbetarrörelse. Den har skapat vår nationella identitet och lyft fram den internationella solidariteten. Under nationalromantiken kring förra sekelskiftet var det heller inte enbart den svenska kulturen som lyftes fram, utan den nordiska.

– Det spelar roll, säger Jonas Engman.

En annan faktor som påverkar det blågula firandet är att nationalism är en känslig sak i Sverige, menar Engman. Man förknippar det med någon form av reaktionär högerpolitik, eller ännu värre, som kan vara svår att hantera.

– Sociala och kulturella identitteter är aldrig ofarliga, skapar man ett ”vi” innebär det att man även få ett ”dom”. Det kan ytterst handla om ideologi, säger han.

Men nationaldagen är inte den bästa mätaren på svenskhet, då finns det andra arenor - som i sportsammanhang. Då kan vi vara väldigt patriotiska och veva fanatiskt med den blågula fanan. Dessutom finns det andra helgdagar med starka traditioner och stor betydelse.

– Vår sanna nationaldag är i stället midsommarafton, det är då vi gör alla traditionella saker, säger Jonas Engman.

Men han utesluter inte att 6 juni kan blomma ut mer som nationaldag på sikt. Något som kan driva på dess betydelse är nysvenskarna som får sitt medborgarskapsbevis utdelat vid speciella ceremonier just 6 juni. För dem är det en stark juridisk markering över sina rättigheter, men även en möjlighet att få utveckla ett eget sätt att leva i Sverige.

– Nationaldagen är ett ganska modernt fenomen som föddes på 1800-talet. Det fanns ingen idé om en nationell stolthet innan dess. Så det är kanske immigranterna som kommer att utveckla sedvänjor över hur vi firar dagen om fem, tio år, säger Jonas Engman.