EU ger varje år ungefär en miljard kronor i bistånd till Etiopien. En del av pengarna går direkt till den etiopiska regeringens statsbudget som till en tredjedel finansieras med utländska biståndsmedel.

Förutom det direkta biståndet till den etiopiska regeringen bidrar olika biståndsorganisationer med stora resurser för att hjälpa dem som flyr undan svälten i grannländerna Somalia och Eritrea.

Kritiker hävdar att biståndet gör det möjligt för den etiopiska regimen att satsa på en utbyggd säkerhetstjänst och stor militärapparat. Trots att röster höjts även i Sverige för att använda EU-biståndet som påtryckningsmedel finns inte frågan på agendan när en EU-delegation på plats i den etiopiska huvudstaden ökar pressen på regimen.

– Det skulle kunna uppfattas som en krigsförklaring och förvärra situationen. I stället använder man sig av smicker och olika typer av ”goda samtal”, säger en EU-källa med insyn i delegationens arbete till DN.

EU:s och USA:s förhållande till Etiopiens regim är komplicerat.

Å ena sidan är landet centralt placerat för att ta hand om människor som drabbas av de återkommande svältkatastroferna på Afrikas horn. Dessutom samarbetar USA och dess allierade med Etiopien för att kontrollera terrorgrupperna al-Qaida och al-Shabaab i Somalia och Eritrea.

Å andra sidan riktar västländerna kritik mot den bristande yttrandefriheten i landet. Journalister fängslas enligt den nya terrorristlagen som infördes 2009. Lagen har kritiserats hårt av utländska människorättsorganisationer.

Efter valet 2005 dödades omkring 200 oppositionella när de protesterade mot valresultatet.

Samme man som då hade makten – premiärminister Meles Zenawi – uppvaktas nu av EU-delegationen med önskemål om att frige frilansreportern Martin Schibbye och fotografen Johan Persson. De har suttit i fångenskap i över sju månader sedan de greps i Ogadenprovinsen den 1 juli i fjol.

Just nu råder tystnad från det svenska utrikesdepartementet och de terrordömdas anhöriga med tanke på det känsliga förhandlingsläget.