Den fällande domen var väntad och justitieministern tar den med relativ ro.

– Det är ändå en viktig principiell fråga i vilken omfattning man ska tvinga privata företag att lagra uppgifter om enskilda människors agerande. Det är precis vad det handlar om, säger Ask som inte har något besked att ge om när regeringen kan vara färdig med ett förslag, mer än att det inte blir före valet i höst.

Hon var, som riksdagsledamot, emot direktivet när det drevs igenom i slutet av 2005, början av 2006.

– Jag tycker att det finns skäl att ha en viss försiktighet när det gäller insamling av uppgifter, säger Ask.

Uppgifterna som ska lagras ska vara polisen till hjälp i brottsutredningar. Sverige drev på direktivets tillkomst 2006, men den nuvarande regeringen har inte lagt något förslag om hur den ska införlivas i svensk lag.

Asks företrädare på posten, numera ordföranden i justitieutskottet Thomas Bodström (S) är kritisk till Asks hantering. Men att ansvaret för att rätta sig efter domstolens dom går över till de rödgröna vid en valseger är, enligt Bodström, inget problem. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har varit kritiska tidigare, medger han, men nu inser de att Sverige måste rätta sig efter domstolens beslut.

– Till skillnad från Beatrice Ask har de (V och MP) en djup respekt för domar från domstolar, säger Bodström.

Han tror att de verkliga skälen till dröjsmålen är oenighet i borgerligheten och valtaktik – det bedöms inte vara läge att lägga kontroversiella förslag i sådana frågor under ett valår, inte i spåren av debatten kring signalspanings- och fildelningslagen.

Ask hävdar att det främsta skälet till dröjsmålet är att få höra vad utredningen om vilka metoder polisen ska få använda i sitt arbete har att säga. Den väntas i början av sommaren.

Alice Åström, ledamot för V i justitieutskottet, säger att hennes parti inte älskar direktivet. Och ska det genomföras måste det ske på ett sätt som på alla sätt och vis är rättssäkert.