Svensksomaliern Ahmed Yusuf ska stå kvar på FN:s lista över misstänkta terrorister. EU gjorde rätt när hans tillgångar frystes och hans mänskliga rättigheter har heller inte kränkts. Ahmed Yusuf har heller ingen oinskränkt rätt att få sin sak prövad i domstol.
Det är innebörden i den dom som EU-domstolen i Luxenburg fällde på onsdagen sedan Ahmed Yusuf och ytterligare två svensksomalier i november 2001 fick sina tillgångar konfiskerade eftersom de arbetat i det informella banksystemet al-Barakaat, av USA betraktat som knutet till al-Qaida.
I fyra år nu har Ahmed Yusuf, hans fru och fyra barn tvingats leva på socialbidrag eftersom Ahmed är förbjuden att söka jobb.
En pressad situation som fortsätter. Ovisst hur länge.
- Det känns orättvist, säger Ahmed Yusuf. Jag känner mig besviken.
- En Kafkaliknande situation,säger advokaten Leif Silbersky som tror att den politiska situationen i världen med terrordåd som de i Madrid och London påverkat EU-domstolen.
Anders Kruse, som är departementsråd vid rättssekretariatet för EU-frågor, är mera optimistisk och tror att Ahmed Yusuf inom ett halvt år kan avföras från de amerikanska listor på terrormisstänkta, listor som ligger till grund för säkerhetsrådets lista.
Även advokaten Thomas Olsson har en viss förhoppning om det och påpekar att FBI i en rapport avfärdat sambandet mellan al-Barakaat och al-Quaida.
En ny prövning i högre instans skulle bli onödig om Ahmed Yusuf ströks från den amerikanska listan.
Säkerhetsrådet har immunitet mot domstolsprövning och det är därför Ahmed Yusuf inte får möjlighet att få sin sak prövad i domstol. Det som prövats nu är bara om EU gjorde rätt som följde vad FN:s säkerhetsråd bestämt.
Det var 1,2 miljoner kronor som de tre svensksomalierna förlorade kontrollen över sedan de hösten 2001 förts upp på FN:s lista. En lista som EU accepterade. Knappt ett år senare avfördes Ahmed Yusufs två kamrater från listan. Med Ahmed Yusuf är alltså kvar.
Det tog fyra år för EU-domstolen att pröva hans fall. Advokaten Thomas Olsson tror inte det kommer att gå mycket fortare i den överinstans inom EU:s rättssystem man nu överklagar till.
- Vad kan jag göra annat än att vänta, säger Ahmed Yusuf.
En märklig detalj i onsdagens dom är att EU kräver att Ahmed Yusuf ska betala rättegångskostnaderna. Samtidigt har EU redan 2001 förbjudit alla penningtransaktioner med Ahmed Yussuf och när svenska staten trots detta beslutade att han och hans familj skulle få socialbidrag för att överhuvudtaget kunna överleva så begick svenska staten ett brott.