I datalagringsdirektivet preciseras hur medlemsstaterna ska hantera lagring av den trafik som tele- och internetoperatörer förmedlar. Översiktligt handlar det om att all information kring vem som ringt, sms:at eller mejlat vem ska lagras. Dessutom ska uppgifter lagras om var den som ringt eller sms:at via mobiltelefon befunnit sig.

Det är ingen hemlighet att den sittande borgerliga regeringen ogillar det för medlemsstaterna bindande direktivet, eftersom man anser att det är integritetskränkande.

Arbetet med att införa det inleddes under den förra socialdemokratiska regeringen, under ledning av dåvarande justitieministern Thomas Bodström. Motiveringen för regelverket är att på europeisk nivå effektivisera kampen mot den organiserade brottsligheten.

– EU-kommissionen tog den 14 april beslut om att stämma Sverige inför EG-domstolen, det tredje steget i en process som i de båda första handlar om att kommissionen och svenska regeringen samtalar om frågan, säger Eric Degerbeck, EU-kommissionens presschef i Sverige, till DN.se.

Kommissionen har därmed inlett det som kallas ett överträdelseärende, vilket i detta fall betyder att Sveriges stäms inför domstolen för att man inte följer tidtabellen för direktivets införande. Delar av regelverket skulle ha trätt i kraft 2007. Om Sverige fortsätter att motsätta sig direktivet kan böter i mångmiljonklassen utdömas av domstolen.

– Fördraget ålägger kommissionen att ta detta steg. Väl i domstolen så väntar en lång behandling, kanske uppemot två år, säger Degerbeck.

Även om regeringen ogillar datalagringsdirektivet så känner man sig ändå tvingad att införa det. Justitieminister Beatrice Ask har utlovat en proposition före sommaren.

I mars i år togs beslut om att uppfylla minimikravet – att hålla uppgifterna lagrade i sex månader. En statlig utredning har tidigare föreslagit en lagringstid på ett år.

– När som helst kan EU-kommissionen dra tillbaka stämningen, om man finner att Sverige uppfyller direktivkraven, säger Eric Degerbeck.